Se Åsa Lindholm berätta om hur hon smittades med hepatit C. Foto: Vetenskapens värld/SVT

Hennes liv räddades av Nobelupptäckten

Uppdaterad
Publicerad

Åsa Lindholm var tio år när hon opererades för en cysta i magen. Vid operationen förlorade hon blod och fick blodtransfusioner. Men blodet var smittat med hepatit C. ”Många som opererades smittades utan att vi visste om det”, säger Åsas läkare. Se Åsa och hennes läkare berätta i klippet här ovan.

Det började med magont. Kraftiga magsmärtor. Efter undersökningar konstaterade läkarna att Åsa, som då var 10 år, hade fått en cysta på bukspottkörteln – en vätskefylld blåsa som behövde tas bort.

Det var under operationen för att bli av med cystan som hon smittades av ett virus. Blodet som hon fick på sjukhuset var nämligen smittat med hepatit C.

”Lömskt virus”

– Det är ett lömskt virus som under årtiden försämrar leverfunktionen. Vid den här tiden hade det här viruset inget namn, berättar Ola Weiland, som varit Åsas behandlande läkare de senaste åren.

Det dödliga viruset hepatit C upptäcktes år 1989 av årets tre Nobelpristagare i medicin. Då hade Åsa redan haft viruset i kroppen i tio år. Viruset hade gjort om hennes lever till en inflammerad virusfabrik. Men det skulle dröja ytterligare 20 år innan det avslöjades på en kontroll att hon faktiskt var drabbad av hepatit C.

Trodde tröttheten berodde på vitaminbrist

– Jag var väldigt trött under uppväxten, men jag trodde att det berodde på vitaminbrist, säger Åsa Lindholm.

För många patienter kunde sjukdomen hepatit C bli riktigt allvarlig innan den ens märktes. Symptomen var ofta väldigt diffusa, precis som i Åsas fall.

– Det kan dröja 20 år innan patienten får mer allvarliga symptom, förklarar Ola Weiland.

Skrumplever och levercancer

Under denna tid så angrips levern allt hårdare. Skador på levern gör att personer med hepatit C ofta drabbas av skrumplever och levercancer – om sjukdomen inte behandlas. När Åsa smittades var viruset inte ens upptäckt och dagens mediciner mot hepatit C var därför inte påtänkta.

Än i dag dör 400 000 personer varje år av hepatit C i världen, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Men numera är det i huvudsak i fattigare länder som människor dör av hepatit C.

När Nobelpristagarna 1989 hade avslöjat det dödliga viruset utvecklades nämligen tester som kunde avslöja smittat blod. 2014 kom också till följd av den prisade upptäckten nya mediciner som helt och hållet kunde ta bort viruset ur smittade personers kroppar, genom bara 3 månaders tablettbehandling.

”Fantastisk behandling”

– Det var fantastiskt när de här nya behandlingarna kom. Då förstod man att revolutionen med nya läkemedel skulle förändra situationen fantastiskt för de drabbade, säger infektionsläkaren Ola Weiland.

Åsa blev helt botad och idag är hennes lever återställd och virusfri. Tröttheten från viruset är som bortblåst, berättar hon:

– Jag är mycket piggare och jag orkar göra saker, och vara med barnen i deras aktiviteter.

Mer om hur hepatitviruset avslöjades – och om årets alla vetenskapliga Nobelpriser: Vetenskapens värld ”Nobel 2020: Dödligt virus, Gensaxen och De svarta hålen” den 7/12 20.00 i SVT2 eller på SVT Play.

Vad är hepatit C – sjukdomen som avslöjades av årets nobelpristagare i medicin

Inflammation i levern, benämnd ”hepatit” efter de grekiska orden för lever och inflammation, orsakas främst av virusinfektioner men också av exempelvis långvarigt alkoholmissbruk, gifter och autoimmuna sjukdomar. Redan under 1940-talet insåg man att det finns två huvudgrupper av smittsam hepatit.

En form benämnd hepatit A överförs via förorenat vatten och livsmedel och läker oftast ut av sig självt. Den andra formen, som överförs med blod och kroppsvätskor kallas för hepatit C och utgör ett betydligt allvarligare hot mot människors hälsa eftersom många drabbas av en kronisk hepatit med stor risk för att utveckla skrumplever (levercirros) och levercancer.

Sjukdomen är lömsk eftersom till synes friska individer kan ha en oupptäckt hepatit i flera decennier innan allvarliga komplikationer tillstöter. Dödstalen är höga och kronisk virushepatit orsakar fler än en miljon dödsfall årligen, vilket gör den till ett globalt hälsoproblem på samma nivå som tuberkulos och HIV-infektion.'

Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelas 2020 Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras avslöjande av viruset som orsakar den kroniska leversjukdomen hepatit C.

Nobelförsamlingen kallar upptäckten banbrytande då den risken för blodsmitta kunnat förklaras och stoppas. Hepatit C drabbar över 70 miljoner människor varje år och orsakar hundratusentals dödsfall.

Källa: KI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.