– Jag är död. Det är ingen idé att ni pratar med mig.
Så kan en person som lider av Cotards syndrom uttrycka sig. Många beskriver också känslan av att inte känna igen sina egna kroppsdelar, att de inte är sig själva längre eller att de inte har någon hjärna.
– Det är ett tillstånd som skapar oerhörd dödsångest. Personerna vill inte vara döda men har en stark känsla av att de är det, säger Anders Helldén, klinisk farmakolog och forskare på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, som länge intresserat sig för det som kan beskrivas som ett ”zombiesyndrom”.
Det skildrades för första gången i slutet av 1800-talet av den franske neurologen Jules Cotard. Sedan dess har drygt ett hundratal fall dokumenterats i världen.
Koppling till herpesmedicin
I en kommande studie har Anders Helldén tillsammans med sin kollega Thomas Lindén på Sahlgrenska akademien i Göteborg tittat närmare på åtta fall av Cotards syndrom. De anser sig ha hittat en koppling mellan dessa fall och restprodukter av läkemedelssubstansen aciklovir, som ingår i läkemedel mot bland annat genital herpes och används vid behandling mot bältros.
Patienterna som ingår i deras kommande studie har samtliga lidit av njursvikt och utvecklat bältros, en vanlig följdsjukdom, som de sedan fått behandling för med aciklovir i tablettform.
Normalt bryts läkemedlet ned i kroppen och tas om hand av njurarna, men hos de patienter som har dåliga njurar och har utvecklat Cotards syndrom fanns ovanligt höga nivåer av restprodukten CMMG kvar i blodet, enligt forskarna.
Kan ha hittat av- och påknapp
Att aciklovir kan orsaka Cotards syndrom är redan känt men ingen har ännu beskrivit mekanismerna kring hur detta kan gå till, säger Anders Helldén.
Han och Thomas Lindén beskrev fyndet vid en neurokongress i Wien tidigare i höst – liksom observationen att patienternas vanföreställningar verkade försvinna i takt med att koncentrationerna av aciklovir späddes ut i blodet genom dialys.
– Vi kan ha hittat en av- och på- knapp för Cotards syndrom, säger Anders Helldén, som medger att mer forskning behövs innan sådana slutsatser kan sägas vara säkra.
Det finns några anledningar att betrakta de svenska forskarnas kommande studie med viss försiktighet. Den är ännu inte publicerad vilket innebär att deras metoder och slutsatser ännu inte granskats av andra experter i ämnet. Dessutom har bara åtta patientfall undersökts vilket gör slutsatserna mindre säkra, även om det låga deltagandet delvis ursäktas av att antalet kända fall av Cotards syndrom är få.
Finns i munherpeskräm
Syndromet har beskrivits sedan 1800-talet, långt innan läkemedelssubstanser som aciklovir existerade. Andra möjliga förklaringar till Cotards syndrom skulle kunna ha något med njursvikt eller bältros att göra – eller om patienterna som ingår i studien sedan tidigare skulle visa sig ha en historia av psykisk sjukdom.
Aciklovir är även den verksamma substansen i krämer mot till exempel munherpes. Anders Helldén ser dock ingen risk att munsårskrämer skulle kunna förvandla människor till zombies.
– Nej, substansen finns i så låg koncentration i krämerna och går inte in i kroppen på ett sådant sätt att det skulle kunna utlösa Cotards syndrom, säger han.