Det är inte bara vi människor som skrattar, samma beteende har man upptäckt hos både råttor och gorillor som blir kittlade. Men skillnaden är att vi människor har en hel repertoar av skratt som vi kan använda i olika sociala sammanhang.

Forskarna vid Tübingens universitet lät testpersoner lyssna på glädjeskratt, hånskratt och skratt från en person som kittlas. Under tiden mättes aktiviteten i hjärnan med hjälp av en funktionell magnetkamera (fMRI).

Vid hånskratt och lustfyllt skratt lyste de delar av hjärnan upp som behandlar komplex social information. Det gjorde dem däremot inte vid kittelskratt, istället triggades andra områden som behandlar komplexa ljud.

Bättre behandlingar

Dirk Wildgruber, som är både psykolog och hjärnforskare, är en av de som gjort studien. Han berättar att många psykologiska störningar, som social fobi, depression och autism, hänger ihop med att man har svårt att tolka icke-verbala känslosignaler som till exempel skratt. Han hoppas att deras forskning i förlängningen ska kunna leda till bättre behandlingar.

– Om vi vet att en specifik del av hjärnan reagerar starkare på skratt hos människor med social fobi så kan använda den informationen när vi utvecklar nya behandlingsmetoder.