Kråkor är lika intelligenta som människoapor, trots en mindre hjärna. Foto: Shizuo Kambayashi/TT

Hjärnstorlek avgör inte intelligens

Uppdaterad
Publicerad
Kråkfåglar har mycket mindre hjärnor än människoapor, men är ändå lika intelligenta. Andra faktorer än hjärnstorleken tycks spela roll för intelligens, åtminstone när det gäller kråkfåglar.

Efter att ha låtit korpar, kajor och Nya Kaledoniens kråkor göra samma intelligenstest som tidigare använts på 36 andra djurarter är lundaforskarna som ledde studien imponerade över hjärnornas effektivitet hos dessa fåglar. 

Testet går ut på att placera mat inuti en genomskinlig cylinder och se om försöksdjuret är smart nog att försöka komma åt maten via öppningarna på cylinderns ändar. De mindre intelligenta djuren slår i stället på röret direkt på det ställe där de ser maten precis innanför. 

Korparna var bäst i test — samtliga valde att gå via sidorna, trots en hjärna som bara väger 15 gram. Även kajorna och Nya Kaledoniens kråkor gjorde bra ifrån sig, de var i klass med till exempel gorillor. 

Den stora frågan är varför kråkfåglar är så smarta. 

– Det vet vi inte ännu. Det finns många hypoteser. Det finns till exempel hittills bara ett fåtal studier om fågelhjärnans struktur. Och det är nya studier på gång om hur stort antal hjärnceller kråkfåglar har. De kanske kan ge ett svar på varför de är så speciella, säger doktorand Can Kabadayi till TT. 

Fakta: Studien

Visa

I en första, amerikansk studie år 2014 ingick både däggdjur och vissa fågelarter. Där sågs ett tydligt samband mellan hjärnstorlek och intelligens. 

I den nyligen publicerade studien på tio fågelarter fanns också ett visst samband mellan hjärnstorlek och intelligens, men kråkfåglarna utmärkte sig genom att prestera lika bra som människoapor i den första studien. 

Intelligensen mättes genom att studera de olika djurarternas förmåga att stävja rörelser som inte leder någon vart. Föda lades i ett genomskinligt rör med öppningar i båda ändar. Det gällde för djuren att försöka komma åt födan via öppningarna på sidorna. 

Studien leddes av forskare vid Lunds universitet och gjordes i samarbete med universitetet i Oxford och det tyska Max Planck-institutet för ornitologi. 

Källa: Lunds universitet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer