När hjärtat sviktar behöver maskinerna hjälpa till. Amerikanska forskare utvecklar en hjärtpump när en av kammarna sviktar. Svenska forskare tar fram ett helt mekaniskt hjärta för patienter med väldigt svår hjärtsvikt. Foto: Payne/HejdenbergVisa alla (5)
Visa alla (5)

Hjärtpump som kramar hjärtat kan ge lindrigare ingrepp 

En hjärtpump som kramar hjärtat hoppas amerikanska forskare ska kunna användas på patienter med hjärtsvikt i framtiden. Men för patienter med ännu svårare hjärtsvikt kan det krävas ett nytt hjärta. 

När en människa får hjärtsvikt innebär det att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det finns olika typer av hjälpmedel för att hjälpa patienter med svår hjärtsvikt, som till exempel inopererade hjärtpumpar. Men många av pumparna är klumpiga och kräver stora ingrepp. Därför är det angeläget att utveckla bättre lösningar. 

Amerikanska forskare har nu tagit fram en hjärtpump som kramar hjärtat och de hoppas den ska användas på patienter med hjärtsvikt i framtiden. Det skulle innebära ett mindre ingrepp än dagens stora hjärtoperationer.

Pumpade ut blod

I en studie som publiceras i tidskriften Science Robotics beskriver de hur hjärtassistenten fungerar. Forskarna framkallade olika typer av tillfällig hjärtsvikt hos grisar, två på höger kammare och två på vänster. Sedan tittade de på förändringar i bland annat blodflöde.

Så här ser forskarnas nya hjärtpump ut. Foto: Payne et al.

– Vi blev väldigt exalterade när vi såg att enheten hjälpte till att pumpa ut blod från den sjuka kammaren, säger Nikolay Vasilyev, forskare inom hjärtkirurgi vid Harvard Medical School och en av författarna bakom studien.

Lättare att operera

Studien ska ses som ett första steg i arbetet med att utveckla hjärtpumpar som inte behöver innebära ett så stort ingrepp hos patienten. Forskarna behöver vidareutveckla sin pump och testa den under längre perioder. Även om försöken var lovande så pågick de bara under en timme. 

Lars Lund är docent inom kardiologi med hjärtsvikt som inriktning vid Karolinska Institutet. Han hoppas att forskningen ska leda fram till pumpar som innebär ett mindre ingrepp.  

– När man opererar in de pumpar som finns i dag behöver man stoppa hjärtat. Med en sådan här pump behövs inte det och då blir det lättare att operera, säger Lars Lund.

Lars Lund har arbetat med att föra in mekaniska hjärtpumpar i sjukvården. Behovet är fortfarande stort. Foto: Karolinska Institutet

Stora och dyra

Han är överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och deltog i arbetet med att föra in mekaniska hjärtpumpar i sjukvården i början av 2000-talet. Behovet av bra pumpar är fortfarande stort. 

– Mellan fyrtio och femtio patienter får hjärtpumpar i Sverige varje år, medan tusen patienter skulle behöva det. Anledningen till att det är så många patienter som inte får det är att de pumpar som finns i dag är stora och dyra och medför många komplikationer, säger Lars Lund. 

Men för patienter med ännu svårare hjärtsvikt kan det krävas ett nytt hjärta. Nu utvecklar svenska forskare ett helt mekaniskt hjärta som ska ersätta det sjuka hjärtat. 

Konstgjort hjärta

Azad Najar, överläkare vid Västerås sjukhus och innovatör, har under 18 års tid arbetat med att ta fram ett helt konstgjort hjärta.

Azad Najar (till vänster) har under flera år arbetat med att ta fram ett helt konstgjort hjärta.  Foto: Lasse Hejdenberg

Det mekaniska hjärtat är tänkt att ersätta det sjuka organet hos patienter med svår hjärtsvikt. Nästa steg i arbetet är att göra försök på kalvar som får ett helt mekaniskt hjärta. Han tycker att studien av de amerikanska forskarna är intressant.

Forskare i Sverige utvecklar ett helt mekaniskt hjärta. Foto: Lasse Hejdenberg

– När hela hjärtat sviktar och hjärtat inte fungerar längre, då behövs vårt mekaniska hjärta. Men om du har en patient där antingen höger eller vänster kammare sviktar, då kommer den här hjärtassistenten in i bilden, säger Azad Najar. 

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer