Vetenskap

Foto: Dan Hansson

Höginkomsttagare med prostatacancer får bättre vård

Uppdaterad
Publicerad

Män med hög inkomst får bättre behandling än de med låg inkomst, enligt en ny studie. Även chansen att överleva sjukdomen är högre bland höginkomsttagarna.

Forskare från Umeå universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet har tittat på sambandet mellan prostatacancerpatienters inkomst och utbildningsnivå, och deras diagnos, behandling och överlevnad. Totalt 75.000 män med prostatacancer under perioden 2007 och 2014 har ingått i studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Cancer.

Snabbare diagnos

Forskarna upptäckte att män med högst inkomst snabbare diagnosticerades. Orsaken kan vara att höginkomsttagarna oftare går och lämnar ett så kallat PSA-test, ett blodprov som kan indikera prostatacancer, jämfört med låginkomsttagarna, tror Katarina Tomic, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och författare till studien.

– Låginkomsttagarna lämnar oftare prov först när de har fått symptom och då har sjukdomen gått så långt att man inte kan bota den.

Kortare väntan till operation

Män med hög inkomst hade mindre svår cancer vid diagnostillfället enligt studien, förmodligen eftersom att de snabbare fick en diagnos. De fick även oftare botande behandling för mellan- och högriskcancer. Och de hade kortare väntetid till operation.

– Det är inte fastslaget vad orsakerna är. Men det kan vara så att högutbildade och höginkomsttagare har lättare för att prata till sig att de måste komma till behandling tidigare än lågutbildade. De får en fördel i systemet genom att de kan formulera sig väl och trycka på, säger Katarina Tomic.

Lägre dödlighet

Män med hög inkomst fick även oftare bättre operationsresultat och hos dem med högriskcancer var dödligheten något lägre än för låginkomsttagarna.

Men skillnaden i dödlighet mellan grupperna är större för andra sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Risken för död bland män över 65 år för alla dödsorsaker är dubbelt så hög bland män med låg inkomst.

– Vi har en skattefinansierad vård i Sverige med mål om jämlik vård. Men denna studie och andra studier visar att så är det inte.

Vad kan vi göra för att det ska bli mer jämlik vård?

– Det vi kan göra är att följa de riktlinjer vi har för att säkerställa så god och jämlik vård som möjligt, samt öka kunskapen bland män om att det är möjligt att gå och göra ett PSA-test.

Allmän screening ökar jämlikhet

Socialstyrelsen lämnade på måndagen besked om att de inte rekommenderar allmän screening av prostatacancer. Ett bakslag anser Katarina Tomic.

– Hade man haft en allmän screening skulle det bli en mer jämlik vård. 

Fakta: Så testas du för prostatacancer

  • Det första steget är oftast att läkaren tar ett PSA-prov, som mäter PSA-nivån i blodet.
  • PSA står för prostataspecifikt antigen som är ett protein som bildas i prostatakörteln. PSA finns normalt i låga halter i blodet men vid prostatacancer är halterna förhöjda. Dock kan förhöjda värden förekomma av andra orsaker.
  • Läkaren känner på prostatan för att undersöka om den känns hårdare eller knöligare, vilket kan vara ett tecken på cancer.
  • Prostatan kan undersökas med bilder från ultraljud.
  • För att kunna fastställa att du har prostatacancer tas ett vävnadsprov, biopsi, som tas via ändtarmen.
  • Om du har prostatacancer kan du behöva bli undersökt för att se om cancern har spridit sig till skelettet genom en skelettskintigrafi. Då får du en spruta i armen med ett radioaktivt ämne. Cancercellerna tar upp mer av det radioaktiva ämnet än andra celler. Om det finns cancerceller kan läkaren se det på en bild av skelettet.

Källa: 1177, Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.