– Det är alltid roligt med ett pris man kan förstå betydelsen av. Därför hoppas jag att Nobelförsamlingen vågar satsa på en nyare upptäckt än man brukar, nämligen den som gjort det möjligt att snabbt utveckla nya vacciner, så kallade mRNA-vaccin, säger Bodil Appelquist.
Kan pandemin redan påverka valet?
– Njae, inte själva pandemin men möjligen effekten av den. Det brukar krävas att det går flera decennier för att man ska kunna avgöra vad en upptäckt fått för betydelse, men i fallet med den rekordsnabba utvecklingen av mRNA-vaccinerna mot corona har vi ju redan sett detta.
Vilka forskare skulle då få priset?
– Det är två forskare som nämns: Katalin Karikó från Ungern, som tillsammans med Drew Weissman lyckats modifiera mRNA så att kroppens immunförsvar accepterar det och börjar producera de proteiner som krävs för att bekämpa SARS-CoV-2 viruset.
– Detta är grunden för både BioNTech och Modernas vacciner. Ett Nobelpris vore givetvis jackpott för dem så det finns fruktansvärt stora ekonomiska värden i detta också.
Vad skulle annars vara prisvärt?
– Ett fält som länge tippats i nobelsammanhang är epigenetik. Detta brukar beskrivas som bryggan mellan arv och miljö och handlar om hur gener i cellerna slås på eller av. Vår arvsmassa, våra gener, kan nämligen påverkas på olika sätt. Man har till exempel kunnat visa att barn till gravida som svultit riskera att utveckla typiska vällevnadssjukdomar.
– Här nämns flera namn, David Allis från New York och Michael Grunstein från Rumänien till exempel.
Har du någon egen favorit?
– Det skulle i så fall vara forskningen bakom det så kallade cochleaimplantat – en teknik som gjort det möjligt för 100 000 tals människor att få hörseln tillbaka.
Idag får 95 procent av alla dövfödda barn i Sverige cochleaimplantat.
– Här finns tre forskare som kan komma ifråga, österrikiskan Ingeborg Hochmair, australiensaren Graeme Clark och amerikanen Blake Wilson
Hur resonerar de som delar ut priset?
–Om en upptäckt har fått stor betydelse för miljoner människor tar man givetvis intryck av det. Så uttryckte Nobelförsamlingens sekreterare Thomas Perlmann det när jag pratade med honom igår. Han menar att grundupptäckter och kliniska upptäckter måste bedömas på lite olika sätt.
– Och även om många är nominerade är det bara en liten skara som rätt snabbt utkristalliseras som tänkbara pristagare. Oftast är församlingen överens, men in i det sista är det ändå en öppen fråga. Först på morgonen, samma dag som vi alla får veta vem det blir, fattas det slutgiltiga beslutet.
Vem som kommer att belönas med Nobelpriset i medicin eller fysiologi i år får vi reda på tidigast 11:30 idag. SVT sänder direkt med start 11:25