Intresset för individuella skillnader mellan djur av samma art har ökat på senare år.

– Man vet nu att till exempel individuella spindlar och syrsor kan vara olika. Samma gäller bläckfiskar, säger Adriaenssens.

För att nu inte tala om öringar.

Kunskap om varför djuren blir olika kan hjälpa oss att förstå bättre varför människor blir olika.

Adriaenssens och hans kollegor har kollat öringar från både odlingar och västsvenska vattendrag.

– Vi har fångat öringarna, tagit dem till laboratoriet och studerat dem, säger Adriaenssens.

– Sedan har vi märkt dem och satt ut dem i vattnet igen.

Att släppa ner ett främmande föremål i akvariet hos öringen kan ge helt skilda reaktioner.

– Det finns de som börjar utforska det okända redan efter några sekunder. Andra stannar kvar i ett hörn och är rädda, säger Adriaenssens.

Beteendet verkar både på miljön och fiskföräldrarnas gener. I en odling tycks djärva fiskar ha lättast att hitta mat, i fri miljö med komplex omgivning betalar sig ibland blyghet och försiktighet bäst.

Christer Jönsson/TT