Stenåldersgravar i Västergötland där tidiga jordbrukare har hittats och vars arvsmassa nu analyserats. Foto: Göran BurenhultVisa alla (2)
Visa alla (2)

Hur jägare blev jordbrukare

Publicerad

Skandinaviska jägare-samlare närmade sig och upptogs av större grupper jordbrukare under stenåldern. Men bönderna höll sig borta från jägargrupperna, enligt ny svensk studie.

Under yngre stenåldern, för omkring 6000 år sedan här i Skandinavien, skedde en revolutionerade övergång från jägar- och samlarsamhälle till jordbrukssamhälle. Detta ledde bland annat till permanent bosättning, socialt skitade samhällen, teknisk utveckling och handel – men hur den här övergången gick till här uppe i norr är fortfarande oklart.

Nu har ett internationellt forskarlag med svenska forskare i spetsen upptäckt att jägar-samlarna var färre än bönderna vid denna tid och att grupperna skiljde sig ordentligt rent genetiskt, vilket bekräftar teorin om att det var migrerande bönder från södra Europa som vandrade upp och införde jordbruket i Skandinavien.

Jägare ville bli bonde

– Och det som är riktigt spännande är att vi för första gången kunnat titta på genflödet mellan grupperna. Bönderna har assimilerat jägare-samlargener. Men jägare-samlarna har inte fått något inflöde från bönderna, säger Helena Malmström, doktor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom den nya studien.

Ja enligt forskarnas genetiska analyser ville alltså jägarna gärna upptas av de större jordbruksgrupperna – men bönderna höll sig borta från jägargrupperna.

– Varför det är så kan vi inte svara på i nuläget, men jordbruket var ju något nytt som kom, vilket säkert var intressant – jägarna blev kanske nyfikna på det nya sättet att leva på, säger Helena Malmström.

Svenska stenåldersmänniskor

Helena Malmström och hennes forskarkollegor har lyckats få ut rekordmycket DNA från 5-7 000 år gamla skelettrester som tidigare grävts fram på olika håll i Sverige. Benen har tillhört fem säljägare som hittats på Gotland och sex jordbrukare funna i Västergötland.  

Gotlänningarna var begravda en och en med fiskeredskap och jordbrukarna grävdes ut från ett område med tydliga indikationer på ett jordbrukssamhälle – och tillsammans med kemiska analyser på tänder och ben kan man vara säker på att det handlar om just jägar-samlare respektive jordbrukare.

Låg variation bland jägare

Efter att analyserat DNA-testerna upptäckte forskarna att den genetiska variationen var mycket mindre hos jägar-samlarna. Vilket tyder på att de levde i grupper med färre antal individer än jordbrukarna som hade stor genetisk variation.

Jordbrukarna hade dessutom en del jägar-samlargener i sin arvsmassa vilket tyder på jägarna just assimilerat sig med jordbrukarna och inte tvärt om.

Trots att de jägare som analyserats levde på Gotland som är en isolerad ö, så drar forskarna slutsatsen att jägare-samlarna generellt sätt levde i mindre grupper, och detta på grund av klimatet.

Den senaste istiden hade tvingat ut dem till mindre, isfria områden, där de sedan fortsatt leva isolerade från andra männiksor. Med samma logik levde jordbrukarna i större grupper eftersom de kom från ett varmare klimat söderöver.

Revolutionerande forskning

Nästa steg blir att ta reda på i mer detalj hur och varför jägarna började blanda sig – till exempel huruvida det var kvinnor eller män som gick över till jordbrukarna först. Om det var kvinnorna skulle det passa in de patriarkala samhällen som finns idag – där det är just kvinnorna som flyttar till de revirhävdande männens område.

Tack vare den tekniska utvecklingen, bättre labbmetoder och den utökade kunskapen om hur gammalt DNA beter sig, så bör inte svaret på dessa frågor vara långt borta, enligt Helena Malmström: 

– Det har skett en fullkomlig revolution inom forskningen bara de senaste fem åren, det vi kan göra idag är något jag inte hade kunnat drömma om tidigare. För tio år sen var det stort arbete att bara få fram lite DNA från cellkärnan och vi tittade på några enstaka genetiska variationer – nu pratar vi om hundratusentals varitaioner, säger evolutionsbiolog Helena Malmström.

Studien ”Genomic Diversity and Admixture Differs for Stone-Age Scandinavian Foragers and Farmers” publiceras i Science.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer