Genforskarna Emmanuelle Charpentier och Feng Zhang står på olika sidor i patenttvisten om den banbrytande gentekniken CrisprCas9. Foto: Thor Nielsen/NTNU, Pixabay, Maria NemchukVisa alla (3)
Visa alla (3)

Infekterad strid om gensaxen kan bromsa utveckling av läkemedel

Uppdaterad
Publicerad

Det ligger både ära och berömmelse i potten för forskare som gör banbrytande vetenskapliga uppfinningar. I det pågående patentkriget om gensaxen CrisprCas9 står flera miljarder kronor på spel. Men striden riskerar att bromsa utvecklingen av mediciner.

Gensaxen CrisprCas9 är utan tvekan en av de hetaste teknikerna inom biomedicinsk forskning. I laboratoriet har forskare redan botat genetiska sjukdomar i embryon med hjälp av tekniken, och användningen av genmodifierade djur och växter inom jordbruket har redan kommit i gång.

Samtidigt pågår en bitter patentstrid om vilka som ska ha rätten att välja vilka som ska få använda tekniken. Om patentet blir för omfattande kan det hämma nya innovationer, menar forskare i en artikel som publiceras i tidskriften Science.

Innovationsforskaren Robert M Cook-Deegan är särskilt kritisk mot forskarna Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier, som är baserade i USA och Tyskland. År 2012 använde de tekniken för att ändra i bakteriers arvsmassa och lämnade in en patentansökan för sin uppfinning. Han menar att de försöker ta patent på hela gensaxens koncept.

Oroande stort patent

– Det är oroande att ena parten försöker få patent på all användning av tekniken, säger innovationsforskaren Robert M Cook-Deegan till SVT Vetenskap.

På andra sidan i striden står forskaren Feng Zhang från MIT, som visade att tekniken har en bredare potential. Användningen i människor spås till exempel ha en enorm kommersiell genomslagskraft. Framför allt är det nya mediciner mot genetiska sjukdomar som hägrar vid horisonten. Det är här de stora pengarna finns, enligt innovationsforskaren.

– Den största källan till konflikt är den om mediciner för människan. Det kan utvecklas till en långdragen och otrevlig tvist, det får vi se, säger Robert M Cook-Deegan.

De två största marknaderna för gentekniken finns i USA och Europa. I USA har forskarlaget med Feng Zhang i spetsen fått det åtråvärda patentet för användning i mänskliga celler, men beslutet har överklagats. Doudna och Charpentier har däremot fått igenom sin patentansökan i Europa, där den täcker alla användningar av tekniken, i bakterier, växter, djur och människor. Men ingen av striderna är avgjorda ännu.

Blir dyrt

Om patenten blir olika i USA och Europa kan de som vill använda gentekniken bli tvungna att betala licens till båda parterna, något som kan bli dyrt och hämma utvecklingen.

Enligt Joanna Applequist, europeiskt patentombud inom bioteknik på Groth&Co, kan det försvåra för små företag som vill använda eller vidareutveckla tekniken. Det kan handla om att utveckla mediciner mot ovanliga genetiska sjukdomar.

– För universitetsforskare och stora företag som har råd att betala höga licenskonstnader kommer detta troligtvis inte vara några större problem. Det är mindre bioteknikbolag som inte har råd med dyra licenser till flera parter som kan komma i kläm, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer