När Magnus Ladulås dog 1290 begravdes han i Riddarholmskyrkan. På 1570-talet fick graven ett skulpterat gravmonument i sten, en så kallad gravtumba. Men nu visar det sig att kropparna som ligger i denna grav framme vid koret i Riddarholmskyrkan inte alls är
Historieförfalskning rullas upp
– Det är en historieförfalskning som nu rullar upp en fantastiskt spännande historia, säger Maria Vretemark, som lett den vetenskapliga analysen.
En sak är helt klar: att det inte är Magnus Ladulås kvarlevor som ligger i hans grav.
– Skeletten i det vi trodde var Magnus Ladulås grav är nämligen 1400-talet, inte från 1200-talet. Det är en annan familj som fått den fina platsen framme vid koret i Riddarholmskyrkan, berättar Maria Vretemark.
Ladulås led inte av syfilis
Att skeletten i graven är från 1400-talet visas av undersökning med kol 14-metoden. Men också av att det man trodde var Magnus Ladulås visat sig vara en man som verkar ha lidit av syfilis, en sjukdom som inte fanns i Sverige på 1200-talet. Forskarnas teori nu är att familjen Gumsehuvud år 1430-1520 har använt Magnus Ladulås plats och gravtumba i Riddarholmskyrkan.
Var finns då Magnus Ladulås kvarlevor nu? Har de försvunnit genom århundradena? Och varför är det en annan persons kvarlevor i hans grav?
Delar grav med medeltidskungen Karl Knutsson Bonde
Enligt Maria Vretmarks teori är det 1400-talskungen Karl Knutsson Bonde som bidragit till att förfalska historien, genom att flytta Ladulås kvarlevor till en gemensam grav i södra delen av Riddarholmskyrkan.
– Vi tror att Karl Knutsson Bonde och Magnus Ladulås ligger i samma grav i södra Riddarholmskyrkan. Längst nere i botten på kistan tror vi att det är Magnus Ladulås som ligger.
Det är tidigare känt att Karl Knutsson Bonde försökt förfalska historien, och hävda ett släktskap med Magnus Ladulås. Om den här teorin stämmer så gick denna historieförfalskning alltså så långt att Karl Knutsson Bonde lyckades se till att få dela grav med sin påstådde anfader.
– Karl Knutsson Bonde diktade upp att han på omväg var av kungaätt, att han var släkt med Magnus Ladulås, och det är helt säkert det här som gör att Karl Knutsson Bonde över huvud taget intresserade sig för franciskanerkyrkan i Stockholm och den plats där Magnus Ladulås ligger begravd, säger Maria Vretmark.
Men hon nämner också två andra teorier. Johan III kan ha förväxlat gravarna i kyrkan när Karl Knutsson Bonde dog 1470. Det tror dock forskarna är osannolikt. En annan tanke är att man på 1400-talet bestämde sig för att städa ut Magnus Ladulås grav för att återanvända den till någon annan familj. Men det känns fullständigt osannolikt att man skulle städat bort honom på det viset, säger Maria.
Gumsehuvuds familj i Ladulås grav
– Gustav Karlsson Gumsehuvuds familj är sannolikt den familj som ligger i de kistor som vi trott varit Magnus Ladulås kistor.
Det behöver inte vara så konstigt egentligen att gravtumborna sattes på fel grav av Johan III, menar Maria Vretmark.
– Det var monumenten i sig som var interessanta när gravtumborna gjordes på uppdrag av Johan III. Att norra korgraven användes av en annan familj var då inte relevant. Johan III ville att de båda monumenten över kungarna skulle stå framme vid det norra koret.
Och att historieförfalskningen skulle avslöjas hade man på medeltiden ingen aning om.
– Man hade inte någon anledning att misstänka att någon i framtiden skulle gå till botten med vilka kvarlämningar som låg i olika gravar, säger Maria Vretmark.
Nu är forskarnas plan att så snart som möjligt få tillstånd att öppna även de södra gravarna i Riddarholmskyrkan, för att klarlägga om det stämmer att det är där som Magnus Ladulås ligger begravd.
Hur vanligt är det med den här typen av historieförfalsningar?
– Det är jättevanligt med historieförfalskningar. Historiska källor har ofta haft ett syfte när de uppkommer, att någon vill legitimera sin makt. Johan den tredje skulle säkert inte sätta beteckningen historieförfalskning på det hela, han hade ju ett annat syfte med det han gjorde när han satte upp sina gravtumbor.
Linus Brohult
SVT Vetenskap