Förra våren öppnades Magnus Ladulås egen grav i Riddarholmskyrkan, men det man där trodde var Magnus Ladulås kvarlevor visade sig vara skelettet av en adelsman som levde på 1400-talet. Magnus Ladulås dog år 1290, och låg alltså inte i sin egen grav.
En av sju skelett i graven kan vara kung Magnus
Men nu har forskarna en ny teori. Vid en presskonferens i höstas på Medeltidsmuseet lanserade de tesen att Ladulås kvarlevor hade flyttats till kung Karl Knutsson Bondes grav, vilket kan ha varit ett försök av den senare att markera sitt påstådda släktskap med Magnus Ladulås. I Karl Knutsson Bondes grav ligger nämligen skeletten från sju personer, och en av dessa misstänker man kan vara Magnus Ladulås.
-Vi var med när man öppnade kistorna i förmiddags, och vi fick titta ner i den låda där man tror att det kan vara Magnus Ladulås kvarlevor. Det man kunde se direkt var ju att käken var rejält stadig och grov. Det kan vara ett steg på vägen om man ska försöka hitta synliga släktband till den påstådda pappan Birger Jarl, säger Victoria Dyring, programledare på Vetenskapens värld, och en av dem som var med vid gravöppningen i förmiddags.
-Det var definitivt välbevarade ben i kistan, jag har sniffat på dem och de luktade mest fuktig jord.
”En riktig biff”
Det är just Magnus Ladulås olika släktskap och mer detaljerade relationshistoria som den nya forskningen vill belysa, och det är med den motiveringen man nu rotar runt i de medeltida svenska kungarnas gravar.
-Kraniet på Birger Jarl vet man ju sedan ett par år tillbaka var mycket kraftig, han var en riktig biff med den tidens mått mätt, säger Christian Arnet, som arbetar med ett längre inslag om gåtan Magnus Ladulås till Vetenskapens värld.
Först i maj vet man något
Men den här första synliga besiktningen kan man egentligen inte dra några säkra slutsatser av alls, menar den forskare som ansvarar för projektet. Kvarlevorna från gravkistan ska nu DNA-analyseras, röntgas och tidsbestämmas med kol-14-metoden. Ansvarig för forskningen är Maria Vretemark.
-Egentligen kan man inte dra så många slutsatser alls i nuläget. Det primära nu för oss blir att få en färdig åldersbestämning, så vi vet om kvarlevorna från den här personen är från rätt tidsperiod. Det får vi veta i maj, säger Maria Vretmark.
Linus Brohult, SVT Vetenskap
linus.brohult@svt.se
twitter: @brohult