Studien bygger på data från 475.000 unga människor i 67 länder Foto: TT

Lägre andel kvinnor inom naturvetenskap bland jämställda länder

Publicerad

Ju mer jämställt ett land är, desto lägre andel kvinnor tar examen i ämnen som naturvetenskap och teknik. Det trots att flickor presterar minst lika bra som pojkar i skolan. Forskarna kallar det jämställdhetsparadoxen.

Finland, Norge och Sverige som hör till världens mest jämställda länder har jämförelsevis låg andel kvinnor med examen inom naturvetenskap, teknologi, matematik och ingenjörskonst – så kallade STEM-ämnen. Samtidigt har länder med låg jämställdhet en relativt hög andel kvinnor inom dessa ämnen. Högst är andelen i Algeriet, Tunisien och Förenade Arabemiraten. Det visar en ny studie publicerad i Psychological science.

– Det här är överraskande för de som tror att ojämställdhet är ett hinder för kvinnor att ta sig in på områden kopplade till STEM, säger Gijsbert Stoet, psykologiprofessor från Leeds Beckett University

Hög social trygghet i jämställda länder

Gijsbert Stoet föreslår en förklaring till jämställdhetsparadoxen och den är baserad på korrelerande data, vilket inte betyder att det finns ett orsakssamband.

Länder med hög jämställdhet är oftast välfärdsländer som erbjuder hög social trygghet för sina medborgare. Forskning visar att människor i jämställda länder känner högre tillfredsställelse i livet, jämfört med länder med låg jämställdhet. Där är oftast den sociala tryggheten också lägre.  

– Eftersom en karriär inom ett STEM-ämne generellt är tryggt och bra betalt väljer kvinnor i ojämställda länder den typen av karriär, säger Gijsbert Stoet.

Följer de egna intressena mer

Han menar att alla typer av jobb i rika länder är relativt säkra och när bördan av ekonomiska bekymmer minskas, blir de personliga preferenserna mer tydligt utryckta.

– Kvinnor gör val som baseras på icke-ekonomiska faktorer, säger Gijsbert Stoet.

Studien som bygger på data från 475.000 unga människor i 67 länder, visar även att flickor presterade lika bra, eller bättre än pojkar i de aktuella ämnena i skolan. Trots det väljer kvinnor alltså bort dem på universiteten. En förklaring kan vara att flickor presterar bättre i andra ämnen som de hellre vill studera, menar forskarna. Flickor har till exempel bättre läsförmåga än pojkar.

Finlands flickor duktiga inom STEM

I Finland presterar flickor bättre än pojkar i naturvetenskap och är näst bäst i Europa enligt OECD. Men Finland har också en av världens största skillnader mellan könen gällande examen i STEM-ämnen. Och Sverige och Norge är inte långt efter.

Baserat på de här resultaten – vad behövas göras för att fler kvinnor ska välja STEM-ämnen på universitet?

– Man kan fråga sig det här; om få kvinnor vill studera dessa ämnen, hur mycket kraft ska vi lägga på att få dem att vilja det, och varför? Ett sätt att få fler kvinnor till STEM-ämnen är att få de tjejer som har förmåga och intresse att känna sig välkomna.

Tekniken påverkar alla

Minna Salminen Karlsson, docent i sociologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet håller med. Hon anser att det är viktigt att kvinnor arbetar inom STEM, eftersom att tekniken påverkar oss alla på så många olika sätt.

– Om det bara är ena halvan av mänskligheten som sysslar med det, blir det inte optimalt för båda halvorna.

Hon menar att man inte ska tvinga eller locka tjejer till ämnen som de inte är sugna på, utan snarare ändra på utbildningarna och yrkena så att tjejer blir attraherade av dem.

– Det är en samhällsförändring som kommer att ta decennier, säger Minna Salminen Karlsson.

Jämställdhet ändrar inte intresse

Nina Wormbs, lektor i teknikhistoria vid KTH tycker att resultaten i studien visserligen är intressanta, men ännu mer intressant är forskarnas utgångspunkt.

 – Det tycks som om artikelförfattarna tänker sig att i ett mer jämställt samhälle skulle kvinnor välja utbildningar inom teknik och vetenskap i större utsträckning. Varför då? Jämställdhet innebär ju inte att vi slutar se teknik som ett manligt område som kvinnor inte identifierar sig med, säger Nina Wormbs.

Manlig kodning

Hon menar att den manliga dominansen inom STEM är ett resultat av manlig kodning, men också ett skäl till manlig kodning.

– Vad författarna tycks bortse från är att kvinnor och män gör sina karriärval baserat på mycket mer än sina förmågor eller förväntad framtida lön. Könskodning av arbete ändras inte så snabbt. Föräldraförsäkring eller ökat förvärvsarbete bland kvinnor ändrar inte nödvändigtvis kvinnors uttalade intressen och försök till självförverkligande, Nina Wormbs.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer