Att jobb tillsätts via kontakter är inget nytt, men hur det sker i praktiken är mindre känt.

Med hjälp av en intervjubaserad undersökning visar en avhandling från Linköpings universitet att det hela är en komplex blandning av vilka du känner, din sociala bakgrund och den informella information du kan skaffa dig, till exempel tips om mijlön på arbetsplatsen.

– Det finns en idé om att en särskild utbildning öppnar dörrarna till ett bättre arbetsliv – men det är mer komplicerat än så, säger socialantropolog Caroline Tovatt som nyligen disputerat med den aktuella avhandlingen.

På arbetsmarknaden idag finns inte renodlade formella rekryteringar. Inte heller tillsättningar som enbart görs informellt, baserat på sociala kontakter. Om det är en rekrytering baserad på rekommendationer från en vän inom företaget till exempel, så avslutas den ofta med en formell process som tittar mer på meriter mer än släktskap, enligt den nya undersökningen.

1800-talets rekrytering

För ett par år sen avskaffades lagen om att alla jobb skulle utlysas formellt – tanken med denna lag var att man skulle gå ifrån släktskap, alla skulle ha samma möjligheter, men idag finns inte de ambitionerna längre, enligt Caroline Tovatt.

– Som jag ser det har det gått tillbaka till den syn man hade på 1800-talet. Det handlar återigen vilken familj du föds in i och återigen vilka kontakter du har. Vikten av det goda ryktet är tillbaka, säger hon.

90-tals krisen starskott

Återgången till ”det goda ryktet” och bort från rena meriter, skedde framförallt vid ekonomiska krisen i början av 1990-talet, som till största del berodde på avskaffade kreditmarknadsregler för bostadsmarknaden.

På bara ett år gick arbetslösheten upp med 10 %. Då började arbetsgivare rekrytera informellt för att slippa det stora ansökningstrycket.

Enligt Caroline Tovatt har vi sedan dess gått bort från en arbetsmarknad där det viktiga var vad du kunde, inte vilka du kände.

– Det är klart att detta försvårar för de som har mindre sociala resurser, säger Caroline Tovatt.

Studie bland taxiförare och journalister

För att undersöka närmare vad det är som ligger bakom den informella rekryteringsprocessen intervjuades 52 personer kring olika positioner och perioder de haft i sitt arbetsliv.

Dels intervjuades skolungdomar som var på väg mot sitt första arbete, och dels intervjuades akademiskt utbildade personer som var mitt inne i arbetslivet. Hälften av akademikerna

Av sammanlagt 500 rekryteringssituationer kunde studien visa på de komplexa samband av så kallat socialt kapital och informell information som idag blir allt viktigare för att få ett jobb.

För ungdomarna spelade familjebakgrunden stor roll, för de vuxna akademikerna var det viktigare med studiekamrater, vänner och tidigare kollegor.

Tips från forskaren

Men hur ska man då tänka om man inte får ett jobb, som man trots allt är kvalificerad för?

– Ta det inte så personligt! rekommenderar Caroline Tovatt.

Det handlar inte bara om en själv och ens styrkor. Det sociala kapitalet blir alltså allt viktigare, och det är också svårare att påverka och göra något åt, enligt Caroline Tovatt.

Går inte att forcera fram

Att vara aktiv i olika föreningar som exempelvis studentkårer under studietiden är något som visat sig vara en fördel för det sociala kapitalet och att få ett bra jobb enligt avhandlingen.

Men samtidigt har tidigare forskning visat att det inte fungerar att engagera sig i olika föreningar enbart med målet att utöka sitt nätverk och skapa kontakter som ska go i god för en i yrkeslivet.

– Man kan inte tvinga fram vänskap, det gäller att vara engagerad på riktigt, säger Caroline Tovatt.

Avhandlingen ”Erkännandets Janusansike – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer” lades fram den 11 oktober.