Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Enligt insektsforskare Anders Lindström överlever kackerlackorna ett kärnvapenkrig men det gör även andra djur. Foto: Anders Grudd

Kackerlackan inte ensam om att överleva kärnvapenkriget

Myten om att endast kackerlackor skulle överleva ett kärnvapenkrig är seglivad men de som egentligen skulle klara de höga strålningsnivåerna bäst är bakterier, bananflugor och björndjur, menar insektsexperten Anders Lindström.

Under kalla kriget spreds idén om kackerlackor som ensamma överlevare efter ett tänkbart kärnvapenkrig.

Fortfarande tror många att just kackerlackorna har egenskaper som gör att de, och enbart de, skulle tåla extrema förhållanden som ingen annan klarar. 

Livlösa städer

Kanske har den idén levt kvar för att bilden av öde, livlösa städer befolkade endast av stora svärmar av kackerlackor är så fantasieggande. Men det rör sig faktiskt om en myt. Många insekter och mikrober är lika eller till och med mer tåliga än kackerlackan.

Det var den amerikanska genetikern Bentley Glass som under en föreläsning för gymnasielärare vid den stora forskningskonferensen AAAS 1961 talade om kärnvapenkrigets biologi. I detalj betade han då av vad som skulle hända med celler hos människor och djur vid olika påslag av radioaktiv strålning.

Hans tankar gick ut på att även om en del människor kanske skulle överleva borde de svälta ihjäl eftersom växter och djur förorenats och förstörts. Dessutom skulle däggdjurs förmåga att reproducera sig slås ut och könscellerna och därmed arvsmassan skulle skadas.

Insekter bättre

Insekter, bakterier och andra små kryp skulle ha bättre förutsättningar att överleva perioder av strålning, menade han. Dessutom skulle bristen på fåglar, deras naturliga fiender, göra att de kunde massföröka sig och bli fler.

Bentley Glass lyfte fram flera olika insekter och bakterier, men det var kackerlackan som fastnade i folks medvetande och blev kvar under åren som följde. Den förekom i antikrigspropaganda som den enda överlevaren och i dag citeras det ofta som en sanning. Flera ur publiken hos SVT Vetenskap har hört av sig till vetenskapskollen för att få veta om det stämmer.

Strålning påverkar

Anders Lindström, entomolog alltså insektsexpert, vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala, håller med om att insekter troligen skulle klara en kärnvapenkatastrof bättre än däggdjur.

– Strålning påverkar levande organismer framför allt under celldelning, säger han.

Och många insekter har, till skillnad från människor och andra däggdjur, ingen kontinuerlig celldelning. I stället utvecklas de i språng. De börjar som larver som blir nymfer och byter sedan skal varje gång de växer tills de når fullvuxen ålder. Mellan sprången är de mer stabila och tål strålning bättre.

Forskning finns

Även om ingen kan veta exakt vilka stråldoserna skulle bli och hur de skulle påverka, om det verkligen blev ett kärnvapenkrig har det faktiskt gjorts en del forskning kring hur insekter påverkas av radioaktivitet. Man har till exempel utsatt kackerlackor och andra skadedjur för olika strålningsdoser med förhoppningen att ta reda på hur hög strålning som krävs för att slå ut dem permanent.

Att just kackerlackan skulle vara särskilt tålig stämmer inte, säger Anders Lindström.

–Nej, vid strålningsförsök har både bananflugor och trälevande insekter som parasitsteklar klarat sig ännu bättre, säger Anders Lindström.

Bakterier tål enorma stråldoser, eftersom de har så många kopior av sitt DNA. Om någon förstörs av strålning kan de bara ersätta den med en oskadad. Och björndjur är så tåliga att de till och med kunnat skickas ut i rymden och överleva.

Atomvinter

Dessutom trivs kackerlackor bäst i varmt klimat. I Sverige finns bara en enda sort i vilt tillstånd, skogskackerlackan, alla andra klarar sig bara inomhus på lång sikt.

En kärnvapenkatastrof skulle troligen följas av en atomvinter, då partiklar från explosionerna skymmer solen och leder till en lång period av kyla. För kackerlackan vore det svårt att överleva under sådana förhållanden.

Så även om kackerlackor är härdiga djur lär det knappast vara de som blir kvar, om övrigt liv på jorden skulle förintas vid ett kärnvapenkrig.

Har du något påstående du undrar över som du vill att vi kollar? Mejla oss på vetkollen@svt.se

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer