Inuti koraller bor färggranna mikroalger som förser korallen med näring. När vattentemperaturen ökar börjar algerna frigöra ämnen som irriterar korallen, vilket gör att den måste ”spotta ut” algerna. Det leder till att korallerna bleknar och svälter.
Även skyddade områden skadades
I en ny studie, publicerad i Nature, har forskare kartlagt utbredningen av värmeböljan som inträffade under 2016 och den efterföljande korallblekningen. Det visade sig att nästan en tredjedel av de drygt 3800 rev som bygger upp Stora barriärrevet utanför Australiens östra kust, påverkades allvarligt med bland annat minskad tillväxt och mångfald som följd.
– Mest alarmerande är att även de delar av Stora barriärrevet som är skyddade från mänsklig påverkan visar samma typ av skador från höga vattentemperaturer som mer oskyddade områden. Man har tidigare trott och hoppats att dessa mer avlägsna rev skulle klara sig bättre, säger Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi och korallforskare vid Södertörns högskola.
Forskarna bakom studien menar att det är osannolikt att de koraller som redan börjat blekas kommer att återhämta sig. Ersättningen av de döda korallerna kommer för de snabbast växande arterna att ta mellan tio och femton år.
Annan ny studie ger hopp
Trots att situationen för korallerna är svår, inger en annan ny studie hopp om att vi kanske hinner rädda i alla fall en del koraller. Studien som publiceras i PLOS Genetics visar att koraller i Stora barriärrevet kan överleva femtio år längre än vad tidigare beräkningar visat.
Forskarna använde sig av genetiska prover och datorsimuleringar och kom fram till att koraller i Stora barriärrevet har tillräckligt stor genetisk variation för att teoretiskt kunna anpassa sig och överleva stigande havstemperaturer i åtminstone hundra år till.
Forskarna baserar sin beräkning på en väldigt vanlig korallart som även är en av de största revbildande arterna i Stora barriärrevet, som kallas Acropora millepora.
”Generöst antagande”
Magnus Nyström, korallforskare vid Stockholm Resilience Centre, tycker att forskarnas resultat är intressanta och grundar sig i en kombination av vetenskapliga modeller. Men han ställer sig tveksam till att dra förhastade slutsatser.
– Jag tycker att det är en intressant studie som visar att den här korallarten verkar ha en genetisk marginal. Det är också intressant hur forskarna använder en kombination av modeller för att studera och förutspå framtiden. Men att utifrån en korallart dra växlar kring att Stora barriärrevet kan överleva ett århundrade är ett ganska generöst antagande, säger Magnus Nyström.
Måste minska koldioxidutsläppen
Forskarna planerar nu att verifiera sina resultat. Planen är att jämföra beräkningen med hur verkliga koraller faktiskt har utvecklats genetiskt under en tjugoårsperiod.
Men oavsett hur lång tid vi har på oss är det alltså angeläget att någonting görs för att rädda korallerna. Forskarna bakom de båda nya studierna är överens om att den globala uppvärmningen är det stora problemet. De menar därför att det kommer behövas insatser för att minska våra koldioxidutsläpp för att ha en chans att rädda korallerna.