Carson Poltorack kan tänka sig att bli smittad för att snabba på utvecklingen av ett vaccin mot covid-19. Foto: SVT

Han vill bli smittad – för vaccinforskningen

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals frivilliga kan tänka sig att bli smittade av covid-19 för att snabba på utvecklingen av ett vaccin. Spela videon för att höra en av volontärerna berätta varför.

Forskare från Northwestern University i Chicago har nu presenterat ett ramverk för hur man skulle kunna använda sig av kontrollerade infektionsstudier på människor för att snabbare få fram ett vaccin. Studierna måste tillföra stor samhällsnytta och försökspersonerna ska utsätts för rimliga risker.

De måste till exempel vara unga och friska och inte ha några underliggande sjukdomar. De ska också bo i regioner där spridningen redan är utbredd, eftersom den relativa risken att ändå bli smittad då är större. 

Coronapandemin

—Det som är kontroversiellt är att man aktivt smittar ner försökspersonerna samtidigt som det saknas effektiv behandling. Därmed bryter man mot den etiska princip som säger att man inte ska skada, säger Mats Johansson, forskare i medicinsk etik vid Lunds universitet. 

15 000 volontärer

Trots riskerna har mer än 15 000 människor redan anmält sig som frivilliga att vara med i den här typen av studier via det amerikanska initiativet 1 day sooner.

Carson Poltorack, student vid Stanfords universitet, är en av de som anmält sig som frivillig och även börjat arbeta för organisationen.

—Vi kommer försöka förmedla testpersoner när de här studierna drar igång, men främst är det ett sätt att visa att det finns ett stort intresse bland allmänheten, säger Poltorack.

Enligt honom är de volontärer som hittils anmält sig ”välutbildade unga personer som tänkt igenom det här noggrant”.

Snabbare resultat 

Tanken är att kontrollerade infektionsstudier ska användas i slutskedet. Traditionellt ger man då vaccin till en grupp och placebo till en annan. De får sedan leva som vanligt och så mäter forskarna skillnaden i infektion för att se om vaccinet har effekt.

—Eftersom vi lever mer isolerat med social distansering kan den här metoden ta längre tid än vanligt och kräva många fler försökspersoner, säger Nir Eyal, bioetiker på Harvards universitet, till Nature.  

Han har tillsammans med en grupp forskare i en studie föreslagit att man istället ger 100 personer placebo och 100 personer vaccin. Sedan smittas alla med covid-19.  

Eftersom smittningen sker kliniskt kan man följa hela händelseförloppet och snabbare få tillförlitliga resultat, trots ett litet antal försökspersoner.

Vad gör det etiskt försvarbart med kontrollerade infektionsstudier? 

—Genom att snabba på processen med att få fram ett vaccin kan vi i bästa fall rädda livet på många människor och även gynna samhällsekonomin. Så i det här fallet tycker jag verkligen att man kan se samhällsnytta av ett vaccin, säger Mats Johansson, forskare i medicinsk etik vid Lunds universitet. 

Ska man godkänna sådana här studier? 

—Jag hör inte till nej-sidan, snarare kanske. Men det beror på många olika faktorer. En viktig är förstås hur stor den aktuella risken är för deltagarna, om det är det en robust studie, vad som händer om det går fel med mera. Om allt är gynnsamt och man hanterar alla de här problemen, ja kanske att det är okej. Man måste bedöma från fall till fall, att bara säga nej är det enklaste men inte nödvändigtvis rätt i ett sådant här läge, säger Mats Johansson.

Studien är publicerad i Science.

Mer om den senaste covid-19 forskningen i Vetenskapens värld ”Vägen ur corona” måndagen den 11 maj 20.00 i SVT2 samt på SVTplay.

Vaccinets historia

Den engelska läkaren Edward Jenner använde smitt-metoden på 1700-talet när han tog fram det första vaccinet. 

Jenner smittade sin trädgårdsmästares åttaåriga pojke med en liten dos ko-koppor, för att sex veckor senare smitta honom med smittkoppor.  

Pojken förblev frisk och försöket var början på det moderna vaccinet som skulle rädda miljontals liv. Men på senare år har metoden blivit ifrågasatt.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet