Värmen når längst, tryckvågen lite kortare och den farligaste strålningen tar sig generellt kortast från explosionens mitt – även om ytterligare strålning i vissa fall sedan kan spridas via regnmoln.

Som vid vilken explosion som helst skapas en tryckvåg vid kärnvapenexplosioner, men på grund av den stora mängden energi blir också tryckvågen mycket kraftigare än vid andra bomber.

– Tryckvågen förstör ju byggnader, men det är också så att man kan slungas iväg av den här tryckvågen och skada sig på grund av det och i princip slå ihjäl sig, säger Martin Goliath, enhetschef för kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ett eldklot som avger värmestrålning skapas.

– Det kommer en värmevåg från explosionen och det kan skapa bränder. Det ger också brännskador på människor ganska långt ifrån explosionen, säger Martin Goliath.

När energin kommer från kärnreaktioner, som vid kärnvapen, följer också strålning med i processen.

– Är det riktigt starkt så förlorar man medvetandet direkt, men det kan också bli så att man blir strålskadad och då kommer effekterna först några dagar eller veckor senare. Kroppen slutar att fungera som den ska, säger Martin Goliath.

Risk för cancer

Nära bomben är det förstås svårt att säga exakt vilka som dör av strålning, och vilka som dör av värmen och tryckvågen. Men faran är inte över för dem som klarar sig från den första explosionen.

– De som överlever och exponerats har ökad risk att få strålningsinducerad cancer. Joniserad strålning orsakar skador på DNA:t, som kan leda till mutationer och det kan leda till cancerutveckling, säger Andrzej Wojcik, professor i strålningsbiologi vid Stockholms universitet.

Hur stor effekten blir beror på om bomben exploderar på marknivå eller uppe i luften, vad som finns i vägen som kan blockera effekterna och hur kraftig bomben är.

Tusen gånger kraftigare än vid Hiroshima

Just hur kraftiga kärnvapen är varierar, och bomber med samma sprängkraft som vid Hiroshima är små i jämförelse med många andra.

Bomben som användes av USA i Hiroshima, Little Boy, hade en sprängkraft på 15 kiloton trotyl (TNT). Den största bomben som testsprängts är den så kallade Tsarbomben, som uppgick till 50 megaton. Mängder av bomber med sprängkraft där emellan existerar.

Vetenskapsstudion denna vecka – ett specialprogram om kärnvapenhotet: lördag 30/9 klockan 9 på SVT Play, eller måndag 2/10 klockan 21.55 i Kunskapskanalen.