Kassavan är en av världens viktigaste stärkelserika gröda. För många fattiga befolkningsgrupper i bland annat Afrika är det ett viktigt baslivsmedel. Den är även viktig för stärkelseindustrin. Många produkter produceras nämligen av stärkelse som till exempel papper, biologiskt nedbrytbart material och biobränsle.
Eftersom stärkelse är en så viktig källa till kolhydrater för många människor, och även viktig för pappersindustrin bland annat, så är intresset stort för att få fram kassava som har stärkelse med olika egenskaper.
Gensaxen klipper och klistrar i gener
En ny studie visar hur forskare förändrat kassavans gener med hjälp av den nobelpristippade gensaxen Crispr-Cas9. Det är en slags sax som kan klippa isär DNA och därmed ta bort, lägga till, reparera eller inaktivera gener.
I det här fallet ville forskarna att kassavans stärkelse ska få en vaxigare konsistens, vilket är önskvärt för många industrier. Genom att mutera den gen som påverkar vaxigheten fick stärkelsen en ny egenskap.
Blomningsgen lades in
Eftersom det tar många år innan kassavan blommar lade forskarna även in en ”blomningsgen”. På detta sätt tog det bara 12 veckor innan kassavan blommade. Förädlingen snabbades på väsentligt.
– Med konventionella förädlingsmetoder krävs det tusentals grödor och flera år, men nu behövdes bara några få grödor och några få månader, säger Simon Bull, forskare bakom studien från Swiss Federal Institute of Technology.
Stefan Jansson, professor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet tycker att studien är mycket bra och viktig.
– Kassava är en viktig gröda, men har hittills varit svår att bedriva växtförädling på till följd av dess genetik. Det har varit svårt att jobba med den. Så detta är ett stort och viktigt steg framåt, säger han.
Kassava viktig för Afrika
Det finns redan andra Crispr-grödor som till exempel vete för glutenintoleranta och tomater som är mögelresistenta. Men kassavan är den första grödan som är viktig för Afrika som har använts med den här tekniken.
– Det här är rätt coolt tycker jag. Kassava är en gröda för den afrikanska kontinenten. Det är viktigt i sig, berättar Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
I juli tog EU-domstolen beslutet att grödor som förändrats med gensaxen Crispr-Cas9 ska falla under GMO-lagstiftning, avseende genmanipulerade grödor. Det innebär att de grödorna omgärdas av ett rigoröst regelverk. USA däremot har valt att inte klassa grödor som påverkats med gensaxen som GMO.
– Just nu är det ett osäkert läge hur det ska bli i Afrika. Kommer de att följa vad man sagt i USA eller vad som sagts i Europa? Skulle man kalla dessa grödor för GMO så finns det ingen väg ut på marknaden överhuvudtaget. De har samma beröringsskräck där som här för GMO, säger Stefan Jansson vid Umeå universitet.
Vissa befarar risker
Många människor tycker det är obehaglig att man går in och genmodifierar grödor överhuvudtaget och ställer sig kritisk till att många av de genmodifierade grödorna ägs av stora företag.
Kritikerna till GMO anser även att grödor som modifierats till så kallade supergrödor kan slå ut den biologiska mångfalden och ändra på ekosystemet. Men Stefan Jansson anser att den risken är obefintlig.
– Vi har hållit på med växtförädling i hundra år. Alla grödor som finns nu är supergrödor. Ett jordbruk är ju inte naturen. Det finns inga större risker än vad det är med vanlig växtförädling.
I nuläget är den nya typen av kassava på forskningsstadiet och finns inte ute på marknaden.
Studien publicerades i Science Advances.
