Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Svenska och amerikanska forskare har inlett ett projekt där de ska kartlägga i detalj vad som händer i myggan när den kommer i närheten av kattmynta. Foto: Marcus Stensmyr/TT/Pixabay

Kattens favorit ska bli myggornas fasa

Uppdaterad
Publicerad

Växten kattmynta lockar till sig katter, men avskys av myggor. Det tänker en grupp svenska forskare vid Lunds universitet nu utnyttja för att ta fram växtbaserade alternativ till dagens syntetiska bekämpningsmedel.

Att kattmynta skrämmer bort myggor och många andra insekter är känt sedan länge i flera olika huskurer. Men hittills har ingen lyckats bena ut på vilket sätt växtens doft påverkar myggan. Den kunskapen skulle kunna göra det möjligt att utnyttja kattmyntans effekt mer effektivt och i större skala, för att skydda människor i utsatta områden mot myggor och myggburna sjukdomar.

Därför har en grupp svenska och amerikanska forskare nu inlett ett projekt där de ska kartlägga i detalj vad som händer i myggan när den kommer i närheten av kattmynta.

Kattmynta stöter bort myggor på avstånd

– Det intressanta är att kattmynta stöter bort myggor redan på avstånd, till skillnad från exempelvis det syntetiska medlet DEET som har effekt först när myggan har landat. Så man behöver egentligen inte smörja in något på huden för att skyddas av ämnena i kattmynta, säger Nadia Melo, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet som arbetar med projektet.

I preliminära studier har hon sett att myggorna reagerar och flyger bort redan på 80 centimeters avstånd. Tidigare forskning har identifierat ett ämne i kattmynta som heter nepetalakton, som är den verksamma substans som skrämmer bort myggorna. Sannolikt fångas det upp av myggans luktreceptorer. Utmaningen som Nadia Melo och hennes kollegor nu ska ta sig an är att lista ut vilken receptor det handlar om.

För att göra det använder hon genförändrade myggor, där olika luktreceptorer har slagits ut så att de inte fungerar.

– Det jag hoppas på är att någon av de här transgena myggorna inte ska reagera alls på kattmyntan. Då vet jag att den saknar just den receptor som gör att myggorna skräms bort och då kan vi gå vidare med ännu mer detaljerade studier, säger Nadia Melo.

Studien om kattmynta beräknas pågå i fyra år

Planen är att sedan studera andra insekter som också reagerar på kattmynta, för att se om samma receptor är inblandad även hos dem.

– Vi hade tänkt samarbeta med ett labb som undersöker vägglöss och undersöka om vi ser samma effekt där. Och så vill vi testa på malariamyggor, säger Nadia Melo.

Studien beräknas pågå i fyra år – och forskningen kräver både tålamod och en del blod.

– När man gör beteendestudier för att se hur myggorna reagerar från distans så måste man ha en hand i slutet av vindtunneln där de flyger. Det brukar ofta bli min hand, för jag är väldigt attraktiv för myggor, säger Nadia Melo med ett skratt.

Kattmynta – sällsynt och fridlyst i Sverige

Visa

Kattmynta (Nepeta cataria) är en flerårig, meterhög växt med vitaktiga blommor och tydlig doft. Den trivs i solen, på torr och näringsrik mark.

I Sverige är den numera sällsynt, fridlyst och förekommer bara på några få platser i södra delen av landet. Men i södra och östra Europa, varifrån den ursprungligen kommer, är den vanligare.

Kattmynta har genom tiderna använts som medicinalväxt mot exempelvis magproblem.

Dess doft har en stark påverkan på katter, som gärna gnider sig mot växten och rullar sig över den.

Kattmynta innehåller ämnet nepetalakton, som stöter bort en mängd olika insekter.

Källa: Artfakta (SLU), Den virtuella floran, Scientific Reports

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer