Kemipris för storartad konst i provrör
Richard Heck, Ei-Ichi Negishi och Akira Suzuki får årets Nobelpris i kemi. Forskarna får priset ”för palladiumkatalyserade korskopplingar i organisk syntes”.
Obs! Denna artikel är skriven 2010.
Kungliga Vetenskapsakademiens motivering inleddes med orden: ”storartad konst i ett provrör”.
Forskningen har lett till bättre möjligheter att tillverka förfinade kemikalier. Det handlar om kolbaserade molekyler som är lika komplicerade som de man kan hitta i naturen. Den palladiumkatalyserade korskopplingen används av forskare världen över, men kan också bland annat användas för att framställa mediciner.
Vetenskapsakademien konstaterar att behovet av komplexa kemikalier ständigt ökar. De behövs till nya läkemedel för att kunna exempelvis bota cancer eller bromsa dödliga virus. Men även inom jordbruket kan man ha nytta av denna teknik för att kunna skydda grödor. Akademien skriver att årets Nobelpristagare ”har förbättrat kemisters förmåga att uppfylla alla dessa önskningar”.
Ett exempel på resultat av pristagarnas forskning är ämnet discodermolide som i framtiden skulle kunna bli ett livräddande cellgift. Ämnet upptäcktes när ett marint svampdjur i slutet av 1980-talet på 33 meters djup fiskades upp ur Karibiska havet. Varelsen saknar bland annat ögon och ben, men tack vare dess oförmåga att fly har den blivit en mästare på att tillverka komplexa giftiga molekyler.
Kan slå ut cancerceller
Tack var de tre pristagarnas metod har man kunnat framställa discodermolide på konstgjord väg och studier har visat att det kan slå ut cancerceller.
-Det är mycket spännande och jag är mycket nöjd, säger Richard Heck till TT några minuter efter det att han fått beskedet.
Richard Heck är amerikansk medborgare och de två andra, Ei-Ichi Negishi och Akira Suzuki, är japanska medborgare. Heck och Negishi är verksamma i USA, Suzuki i Japan.
Heck är 79 år gammal. Han är professor vid University of Delaware i USA. Negishi är 75 år gammal och även han professor, verksam vid Purdue University i West Lafayette i USA.
Den 80-årige Suzuki är professor vid Hokkaido University i Sapporo, Japan.
Pristagarna presenterades vid en presskonferens i Kungliga Vetenskapsakademin sessionssal i Frescati i Stockholm.
Pristagarna föräras medalj, personligt diplom och de får dela på tio miljoner svenska kronor.
Senaste årens kemipristagare
* 2009: Venkatraman Ramakrishan, USA, Thomas Steitz, USA, och Ada Yonath, Israel, för sin kartläggning av ribosomen, som omvandlar DNA-koden till liv, ända ner på atomnivå. Tack vare upptäckten är nya specialdesignade antibiotika, som kommer runt problemet med multiresistenta bakterier, på väg att utvecklas.
* 2008: Osamu Shimomura, Japan, Martin Chalfie, USA, och Roger Tsien, USA, för det grönlysande proteinet, GFP, med vars hjälp forskare till exempel kan följa hur hivvirus invaderar mänskliga celler. GFP är i dag ett av biovetenskapens viktigaste verktyg.
* 2007: Gerhardt Ertl, Tyskland, för grundläggande arbeten om hur molekyler och atomer beter sig på fasta ytor. Det har gjort det möjligt att förklara varför järn rostar, hur bränsleceller och bilarnas katalysatorer fungerar och hur det går till när ozonlagret i atmosfären bryts ned.
* 2006: Roger Kornberg, USA, för sin detaljerade kartläggning av hur våra arvsanlag kopieras, en förutsättning för allt liv.
Källa: TT
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.