Nu pensioneras kilogrammet

Uppdaterad
Publicerad

Idag samlas forskare från hela världen i Versailles. Målet? Att rösta för omdefinition av kilogrammet. Då sluts en cirkel som tog sin början på 1700-talet.

Inkapslad i tre låsta glaskupor i ett kassaskåp. I ett rum vars dörr kräver tre separata nycklar. I en byggnad i Paris du endast får tillträde till om du lämnar över ditt pass, där står världens enda riktiga kilogram. Det är det enda måttet som fortfarande definieras av ett fysiskt föremål.

Den enda definitionen av ett kilo

Föremålet är en metallcylinder som i över 100 år har definierat vad ett kilogram är. Det finns ingen annan definition. Om du ställer frågan ”hur mycket väger ett kilogram” så måste du helt enkelt väga cylindern i kassaskåpet i Frankrike och säga ”så mycket.”

Men nu ska alltså denna gamla klump bort efter en omröstning, som egentligen bara är ett formellt sätt att pensionera den.

— Det här är väldigt stort. Man har jobbat med det här i flera hundra år, äntligen kommer vi ha ett mätsystem som helt bygger på naturliga konstanter, säger Martin Zelan från Research Institute of Sweden (RISE).

Tre vakuumförseglade glaskupor skyddar det så kallade ”arkivkilogramet”. Foto: BIPM

Det svenska kilogrammet

Martin Zelan jobbar på RISE mätteknik i Borås där Sveriges kopia av cylindern i Paris bevaras. Efter att cylindern skapades 1889 har 80 kopior skickats till olika länder. Sveriges kopia tas endast ut ur sitt valv i Borås vart sjätte år. Martin Zelan har aldrig fått se den.

— Det är nästan ingen som har sett den, inte ens här, det är bara de allra mest kvalificerade som får hantera vikten, för man måste se till att den inte kontamineras, säger Martin Zelan.

Var 40:e år transporteras nämligen kopiorna till Paris för att jämföras med det officiella kilogrammet. I dessa vägningar har man märkt att de flesta kopior numera är tyngre än originalet, med ungefär vikten av en ögonfrans. Men eftersom definitionen av ett kilogram är vad vikten i Paris väger finns det inget sätt att veta om det är originalet som blivit lättare eller kopiorna som blivit tyngre. 

Kilogrammet tas ut väldigt sällan för att tvättas, det kan vara under dessa tillfällen som vikten har förändrats. Foto: BIPM

Att definiera vikt

För att undvika framtida problem ska kilogrammet definieras om genom den så kallade ”Plancks konstant”, en fysikalisk konstant inom kvantfysik. Enkelt förklarat använder man en otroligt avancerad balansvåg, som inte mäter vikt mot vikt, utan massa mot elektrisk energi.

Omdefinitionen kommer inte påverka vardagen för majoriteten av människor, du behöver inga nya mått, eller någon ny våg. Men den öppnar för mer precisa mätningar i till exempel läkemedelsindustrin där doseringar blir mer och mer exakta.

— Man vill ha ett system som inte ändras med tiden och som är mer demokratiskt. Vill man ha absolut noggrannhet idag måste man ju åka till Paris. Det är viktigt att ha ett system där man kan göra så bra mätningar som möjligt och som industri, samhälle och forskning kan lita på, säger Martin Zelan.

Så här ser vågen ut som är tillräckligt exakt för att ta fram en ny definition av ett kilogram. Foto: BIPM

Själva omröstningen sker idag, men ändringen går igenom 20 Maj 2019.

Metersystemets historia

Mått var under större delen av människans historia baserade på fysiska saker som en fot, eller en tumme. Men fötter och tummar är föränderliga och vanligtvis baserades måtten på kungar och kejsares kroppsdelar och skiljde sig därför mellan länder.

1799 samlades vetenskapsmän i Paris för att skapa ett måttsystem som alla länder kunde enas om.  Metern var grunden i systemet och definierades då genom en metallstav. Ett kilo var vikten av en kubikdecimeter vatten, innan man byggde en fysisk vikt då det ansågs mer precist. Metern har omdefinierats flera gånger men mäts nu genom hur långt ljuset tar sig i vakuum under en viss tid.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.