Kol – är det civilisationens välsignelse eller förbannelse? Det både gör det moderna livet möjligt samtidigt som förbränningen av kol och olja nu ser ut att göra livet omöjligt för många människor. För trots klimatlarmen är kol är fortfarande förstahandsvalet för ny energi. Det gäller särskilt i Kina och Indien där vill man bygga mer än hälften av de totalt 1200 nya kolkraftverk som planeras i världen.
– Utveckling kväver energi, de flesta människor vill ha mer energi. Men det är inte lätt att tillhandahålla med låga koldioxidutsläpp på kort sikt. Det är delvis därför som det finns en stor klyfta mellan utsläppskurvan och klimatforskarnas budskap om hur mycket vi behöver minska utsläppen, säger Magnus Benzei som är klimatanpassningforskare på SEI i Stockholm och som just kommit tillbaka från Doha
Fossilt bränsle måste stanna under jord
Samtidigt som världen ökar användningen av fossil energi slår det internationella energiorganet IEA fast att 2/3 av alla kända reserver av kol, gas och olja måste stanna under jord för att uppvärmningen ska hållas under två grader. Ju längre man väntar att minska den fossila energiförbrukningen, desto svårare och dyrare blir det att begränsa klimatförändringen. Målet på två grader är snart utom räckhåll varnar IEA och Magnus Benzei håller med.
– Det blir alltmer otroligt att vi ska klara tvågradersmålet, säger han.
– Klimatlöftena som ligger på bordet skulle förmodligen leda till en ökning på snarare fyra grader, om löftena infrias vill säga. Men ser man på klimatförhandlingarna inom FN så finns det skäl att tro att löftena kommer för sent eller inte kommer att infrias helt. Och tidpunkten för minskningarna spelar en oerhörd roll. Om vi inte har börjat minska före 2020 så kommer uppvärmningen att bli mycket större och inträffa tidigare.
Fel håll
Men inför klimatmötet i Doha har det kommit flera forskarrapporter som säger att det går helt åt fel håll. Fyra grader varmare det här århundradet säger Världsbanken i en rapport som får stöd av flera andra studier.
– En värld med fyra graders uppvärmning är fundamentalt annorlunda från en uppvärmning på två grader, säger Magnus Benzei.
– Två grader är en begränsad uppvärmning som ändå ger en betydande påverkan globalt, men det finns ändå en möjlighet att anpassning kan begränsa de förlusterna. I en värld med fyra graders uppvärmning ser vi extrema förändringar i vädret, snöbollseffekter i det globala klimatsystemet, och en nivå på förändringarna som det inte går att anpassa sig till.
Skadehantering snarare än förebyggande
Därför har nu har klimatförhandlingarna, enligt Magnus Benzei tagit steget förbi att bara minska utsläppen eller diskutera anpassning. Nu handlar det om att hantera skador som inte går att återställa. Det gäller t ex mark som försvinner eller blir obeboelig. Fattiga länder börjar nu också kräva kompensation för det som förstörts. Vem som ska betala för klimatflyktingarna?
– Det handlar om sånt vi inte kan anpassa oss till. Vi får acceptera förluster. Vi talar om grundläggande funktioner i global handel, påverkan på människors hälsa, tillgång till mat, och ekosystem som vi alla är beroende av.
Koldioxidhalterna är rekordhöga konstaterar WMO, och ligger nu 40% över vad dom gjorde före industrialiseringen. Utsläppen ökar omkring tre procent om året.
Svenska utsläpp minskar
I Sverige däremot minskade utsläppen förra året med 6%. Samtidigt har sommarisen i Arktis krympt med rekordfart och har aldrig varit mindre än i somras, och ny forskning har slagit fast att grönlandsisen smälter fem gånger så fort som på 90-talet. Studien har nu bekräftat att även Antarktis smälter, vilket har varit omdiskuterat.
En annan färskt studie visar att havsnivån stiger 60% fortare än FN:s klimatpanel trodde 2007. 3,2 mm/år mot tidigare 2 mm. 2012 ser ut att bli det nionde varmaste året sedan mätningarna började. Det senaste decenniet har varit varmast.
Människan är problemet
Forskarna är i det närmaste helt eniga om att det är människans utsläpp som är problemet och att vi kan förvänta oss ett mer extremt klimat. En FN-rapport pekade nyligen ut 2011 som naturkatastrofernas år. Många länder, som Thailand, upplevde sina värsta katastrofer.
– Klimatforskningen är fullständigt övertygande, säger Magnus Benzei. Vi litar nu mer på forskningen så det är inte problemet. Frågan är att hur vi reagerar på den forskningen. Politikerna kanske kan leverera resultat, men den stora frågan är om de gör det i tid.