Direkt

Klimatutfrågningen

Nio forskare och partiernas klimatpolitiska talespersoner möts i en två timmar lång utfrågning i SVT:s Agenda.
Nio forskare och partiernas klimatpolitiska talespersoner möts i en två timmar lång utfrågning i SVT:s Agenda.
Det här handlar utfrågningen om

Nio forskare och de klimatpolitiska talespersonerna från riksdagspartierna ger sin bild av de viktigaste åtgärderna för att nå klimatmålen till 2045.

Utfrågningen utgår från fyra ämnen:

  • Transporterna
  • Industrin
  • Elen
  • Maten

 I varje ämne kommer fyra partier att möta varandra.

Klimatutfrågningen i SVT:s Agenda

Pinnat inlägg

Hej och välkomna till direktrapporteringen av Agenda Special: Klimatutmaningen.

Här är politikerna som medverkar i kväll:

Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna

Jessica Rosencrantz klimatpolitisk talesperson, Moderaterna

Rickard Nordin klimatpolitisk talesperson, Centerpartiet

Lorentz Tovatt klimatpolitisk talesperson, Miljöpartiet

Kjell-Arne Ottosson klimatpolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Helena Gellerman klimatpolitisk talesperson, Liberalerna

Jytte Guteland EU-parlamentariker, Socialdemokraterna

Jens Holm klimatpolitisk talesperson, Vänsterpartiet

Därutöver medverkar nio forskare som är experter inom de områden som diskuteras.

Politikerna får en fråga om vad de kan komma överens om för att klimatutsläppen ska minskas.

- Vi är överens om elektrifiering av fordonssektorn på sikt, det kan vi bocka av där, säger Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna.

Exakt hur det ska gå till är de dock inte helt överens om.

Att laddinfrastrukturen behöver byggas ut och behovet av biodrivmedel är också en punkt som de är överens om, menar Helena Gellerman klimatpolitisk talesperson, Liberalerna.

- Vi är överens om målen, det är något positivt i sig. Det kanske är något man bara ta för givet, men det är man inte i alla länder och har den här breda uppslutningen, säger Jessica Rosencrantz klimatpolitisk talesperson, Moderaterna.

Även ekonomiska bidrag till industrin är en punkt som politikerna är överens om.

- Jag tror att vi är överens om att hitta lösningar för att behålla industrin i Sverige, säger Kjell-Arne Ottosson klimatpolitisk talesperson, Kristdemokraterna.

Enligt Rickard Nordin klimatpolitisk talesperson, Centerpartiet, är politikerna överens om nätutbyggnaden, flexibilitet, lagring.

- Dessa saker borde vi kunna sätta oss ned och komma överens om. Det är vår skyldighet.

- Vi har hört en hel del bra saker, men generellt är det en väldigt dålig insikt om storleksordningen på problemet och åtgärderna som måste till, säger Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitetet i Uppsala, och lyfter sitt röda kort.

Therese Lindahl, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms Universitet, håller med och tar också till det röda kortet.

- Jag hade velat att någon vågade prata om vår livsmedelskonsumtion.

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om klimatavgifter eller tullar på importerade varor som har stora utsläpp redan 2023. Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna får frågan om EU även bör införa klimattullar på livsmedel.

- Vi behöver framförallt ta oss an ståltullarna först innan man diskuterar mer. Men absolut vore det positivt om vi kunde lägga på det extra arbete som svenska bönder gör, om de även kunde få mer konkurrenskraft på det sättet, säger han.

I dag är större delen av EUs jordbruksstöd ett arealstöd som lantbrukaren får oavsett hur produktionen ser ut. Men inför nya perioden av stöd 2023-27 får medlemsländerna själva utforma vilka klimatkrav man ska ställa på lantbrukarna.

- För det första är det är viktigt att ge dem stödet de behöver för att det svenska lantbruket ska vara konkurrenskraftigt. Det är det absolut viktigaste, säger Kjell-Arne Ottosson klimatpolitisk talesperson, Kristdemokraterna.

Så här säger Rickard Nordin klimatpolitisk talesperson, Centerpartiet:

- Vi vill gärna se högre hållbarhetskrav, det gäller att vi ser till att hjälpa till i omställningen.

Lorentz Tovatt klimatpolitisk talesperson, Miljöpartiet, var den enda som med säkerhet höll med om påståendet om att vi behöver äta mindre kött.

- Vi befinner oss i ett klimatnödläge. Vi ska inte debattera, men jag blir nästan upprörd över vetenskapsförnekandet som finns här inne.

- Vi ska minska köttkonsumtionen i olika steg. Först ta bort fulköttet som vi importerar och är fullt av antibiotika. Vi vill se över hela skattesystemet förlivsmedelssektorn och ha en skatt på antibiotikakött som är det sämsta köttet. Det finns massa saker vi kan göra, men en sak är uppenbar och det är att vi måste ställa om hur vi äter.

Rickard Nordin klimatpolitisk talesperson, Centerpartiet, som halvt håller med, säger så här:

- Vi tror inte att en särskild köttskatt kommer att lösa det hela. Då blir det ännu svårare för de svenska producenterna. Lorentz är ju inne på det, vi vill ta bort fulköttet.

- Det största problemet är matsvinnet.

Produktionen av kött orsakar stora utsläpp och ska vi nå svenska klimatmålen bör vi äta betydligt mindre kött, enligt forskarna i studion.

När politikerna får frågan om vi måste äta mindre kött räcker Lorentz Tovatt klimatpolitisk talesperson, Miljöpartiet upp sin hand, och Rickard Nordin klimatpolitisk talesperson, Centerpartiet räcker upp en halv hand. Kjell-Arne Ottosson Kristdemokraterna och Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna håller inte med.

- Köp svenskt kött. Våra lantbrukare gör ett jättejobb varje dag för klimat och miljö, säger Kjell-Arne Ottosson Kristdemokraterna.

- Vi räddar inte klimatet genom att slakta ner det svenska lantbruket, fortsätter han.

Sverigedemokraterna är det enda partiet som inte står bakom dom svenska klimatmålen med nollutsläpp till 2045. Sedan 90-talet har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 40 % enligt Naturvårdsverkets statistik och köttproduktionen orsakar stora utsläpp.

Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna säger så här:

- Jag tänker inte stå här som politiker och säga vad folk ska äta eller inte äta. Det vore bättre om vi tillverkade ännu mer livsmedel i Sverige än vad vi gör i dag.

Politikerna som diskuterar livsmedel är:

Rickard Nordin klimatpolitisk talesperson, Centerpartiet

Lorentz Tovatt klimatpolitisk talesperson, Miljöpartiet

Kjell-Arne Ottosson klimatpolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna

Som fjärde ämne blir det:

Livsmedel

Omkring 14 procent av utsläppen i Sverige kommer från jordbruket. Svenskarnas import av mat orsakar lika stora utsläpp i andra länder.

Här är forskarna som diskuterar livsmedel:

Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

Therese Lindahl, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms Universitet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Lennart Söder, professor i elkraftssystem vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och expert på teknik och ekonomi i elsystem, ger gult kort till politikerna.

- Marknaden fungerar, vi har investerare. Det finns dock problem, som tillstånd för ledningar och att bygga kraftverk tillräckligt fort.

Lisa Göransson, som forskar i energisystem vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och har räknat på scenarier för framtidens fossilfria elsystem och ger också gult kort.

- Man behöver fokusera på det stora gemensamma istället för de små skillnaderna.

Christian Ekberg professor i kärnkemi på Chalmers ger dem både ett gult och ett rött kort.

- Det pratas mycket, men mycket verkliga saker händer inte.

Det här handlar utfrågningen om

Nio forskare och de klimatpolitiska talespersonerna från riksdagspartierna ger sin bild av de viktigaste åtgärderna för att nå klimatmålen till 2045.

Utfrågningen utgår från fyra ämnen:

  • Transporterna
  • Industrin
  • Elen
  • Maten

 I varje ämne kommer fyra partier att möta varandra.