På dessa bilder, tagna ungefär en månad efter Rosettas landning, syns en tydligt glänsande fläck i detta landskap. Foto: ESAVisa alla (2)
Visa alla (2)

Kometlandaren Philae kan ha hittats

Uppdaterad
Publicerad

Är kometlandaren återfunnen? På en ny bild, tagen före landningen på kometens yta, syns ett skrovligt stenbumlingslandskap. På andra bilder, tagna ungefär en månad efter landningen, syns plötsligt en tydligt glänsande fläck i detta landskap.

Är det landaren från sonden Rosetta som studsade lite för mycket vid landningen, försvann och tystnade när batterierna tog slut? Mycket talar för det, säger en av de svenska Rosetta-forskarna.

Det har idag gått precis sju månader sedan triumfdagen, då projektet med att nå en komet som susar in mot solen nådde sitt klimax. Sonden Rosetta kom fram, och landaren sänkte sig ner till ytan. Europeiska och svenska forskare jublade. Alla gratulerade.

Enda smolket var att landaren som skulle ha gett detaljerade upplysningar om kometens yta inte fastnade med sin harpun som den skulle. Eftersom kometen är rätt liten, bara fyra kilometer i diameter, har den väldigt liten gravitation. Landaren studsade tillbaka upp, långt upp, och studsade några gånger innan den till slut kom till vila.

Och det var ingen bra plats. Att döma av landarens egna sista bilder är platsen mörk och skymd av ett stort stenblock. I drygt två dygn skickade den signaler, sedan dog batterierna av brist på solljus.

Hoppas att landaren ska vakna

Nu visar europeiska rymdorganisationen ESA upp tre bilder, tagna på 10 respektive 20 kilometers höjd över ett område där man tror att landaren bör finnas. Och något verkar finnas där.

– Det här är det starkaste tecknet på att det är landaren. Fläcken är mycket blankare än någonting annat på ytan. Kometens egen yta har ungefär samma färg som grillkol och reflekterar inte mycket ljus. Landaren har solpaneler som glänser. Det är mycket troligt att det är den vi ser, säger Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala, en av de flera svenska forskare som deltar i projektet.

– Fläcken kan inte vara ett dammkorn som far förbi mellan sondens kamera och kometytan, för fläcken finns ju där på två bilder med ett dygns mellanrum. Det skulle kunna vara något som slagit ner och stökat till i marken så att ljusare material kommit upp underifrån, men det är väldigt osannolikt att detta skulle ske just där, säger han.

Nu är kometen mycket närmare solen än den var i november 2014, och man hade hoppats att ökad solinstrålning skulle väcka liv i landaren igen och få den att börja signalera. Det har inte hänt än.

– Men vi är inte som närmast ännu, det sker 13 augusti. Och sedan måste man inse att saker kan gå sönder. Landaren har stått och växlat väldigt i temperatur mellan kometens dag och natt i ett antal månader. Saker kan ha gått sönder. Kanske kommer inget pip, säger Anders Eriksson.

Nya bilder om ett år

Om den inte börjar pipa så kan man inte gå närmare med Rosetta och ta nya bilder på den här platsen förrän om kanske ett helt år. Skälet är att solvinden nu blåser ut så mycket damm och stoft, som bildar kometsvansen, att sonden blir förvirrad. Dess navigationssystem behöver stjärnor för att veta sin position, och stjärnorna döljs ibland av stoftet. Man har blivit tvungen att lägga Rosetta på längre avstånd än man först tänkte sig.

I övrigt beskriver Anders Eriksson projektet som en framgång:

– Vi gör ungefär den vetenskap vi tänkt, med små förändringar eftersom allt inte var exakt som vi trodde innan vi kom dit. Nu publicerar vi vetenskapliga rapporter utifrån Rosetta-data. Vi räknar med att ESA ska besluta om att förlänga projektet till sent nästa år.

– Är det landaren som är funnen nu?

– Den är nog troligtvis funnen. Vi får väl se när den hoppar till liv, om den gör det. Då får vi se om vi kan göra en bättre radioinmätning. Då blir det helt klart, säger Anders Eriksson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer