Det är i tidskriften Nature som forskare nu går till botten och analyserar en av de hittills oförklarade fenomenen i djurvärlden: fågelhonornas färger.

Helt oförklarad är frågan om fåglarnas färger dock inte. Man vet sedan länge att fågelhannar oftare har en färgglad fjäderdräkt, helt enkelt för att hannarna ofta behöver imponera på och locka till sig fågelhonor.

Locka till parning

– Rent generellt kan man förvänta sig att en fågelhanne ska ha mer färgprakt helt enkelt för att kunna locka till sig ytterligare parningar, säger Didrik Vanhoenacker, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Att fågelhonorna inte har samma fördel rent evolutionärt av att locka till lika mycket parning med färgprakt beror på att hon ändå måste producera äggen, och många parningar är inte till så stor evolutionär nytta då. Men så enkelt går det inte att förklara färgskillnaderna, visar den nya forskningen. För vissa fågelhonor är ändå färggranna.

Tidigare har mycket av forskningen på det här området handlat om fågelhannarnas färger. Många forskare har utgått från att det är hannarnas evolutionära utveckling av färger som dominerat, och att fågelhonorna ibland bara fått en liten stänk av färgprakten. Men nu visar det sig vara helt annorlunda.

Könsroller

– Det intressanta med den här nya studien är att man verkligen undersökt vad som gör att vissa fågelhonor är mer kamoflagefärgade än andra, säger Didrik Vanhoenacker, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Det handlar om evolutionen och hur den ”sexuella selektionen” gör att vissa överlever bättre för att de är bäst anpassade. Och då spelar artens överlevnad, både parning och att ta hand om ungarna, stor roll.

Det forskarna nu kan se är att fågelhannarnas beteende, och könsrollerna mellan hona och hanne spelar stor roll här. Det än nämligen könsrollerna mellan fåglarna som avgör om fågelhonorna blir lite mer färgglada eller bara supergrå.

Mer jämställda honor måste konkurrera

Den nya forskningen visar att honor som kan räkna med hjälp från hannen med att ta hand om ungarna – de fågelarterna har oftare honor med viss färgprakt.

I de här arterna bryr sig också hannarna mer om vilken hona de skaffar ungar med. Därför behöver honorna där se stilfulla och lite mer lockande färgglada ut, i konkurrensen om hannarna.

Ungarnas enda trygghet

Om hannarna i stället lämnar allt ansvar för ungarna till honan så är det evolutionärt mer fördelaktigt för honan att vara helt och hållet gråaktigt kamouflagefärgad, eftersom hon är det enda som kan säkra ungarnas överlevnad när fågelpappan ägnar sig åt annat, inte minst att uppvakta andra fågeldamer.

Dessutom ser forskarna att de här arterna med gråaktiga fågelhonor också har mer färgpräktiga hannar, som oftare har en mer promiskuös sexuell läggning, alltså parar sig vitt och brett med alla möjliga honor. De fokuserar ofta på att para sig med så många som det går, och bryr sig därför minde om honorna är stiligt präktiga med färggranna fjädrar.

– Då tjänar honorna mindre på att signalera god kvalitet med stilfulla färger, för hannarna struntar ändå i det, säger Didrik Vanhoenacker.

De väldigt polygama fågelhannarna med färgglada färger får alltså honor med allt gråare hår…förlåt fjädrar.