Den amerikanska biokemisten Pamela Bjorkman har gjort banbrytande studier av hur kroppen slår tillbaka mot olika slags virus. In i minsta detalj har hon kartlagt molekyler som cellerna använder för att hjälpa immunsystemet att skilja mellan den egna kroppen och farliga inkräktare, till exempel virus.

Hoppfullt om vaccin

Länge jobbade hon med hiv. Men i februari i år styrde hon om sin forskning mot det då nyupptäckta coronaviruset. Hon vill bland annat ta reda på om virusets förmåga att byta skepnad genom mutationer kommer att grusa drömmarna om ett vaccin.

­ – Forskning om detta pågår fortfarande, men min preliminära slutsats är att, nej, det borde inte spela någon roll, sa hon nyligen i en intervju.

Gott hopp om ett vaccin alltså, enligt Pamela Bjorkman.

Om hon får ett pris i dag delar hon det sannolikt med den 95-årige biokemisten Jack Strominger, enligt företaget Clarivate Analytics som varje år presenterar en lista över tänkbara Nobelpristagare.

Möss blev fjärrstyrda

En annan het kandidat heter Karl Deisseroth och är psykiater i USA. Han leder en forskargrupp som hittat på ett sätt att styra utvalda nervceller i realtid hos levande försöksdjur med laserljus via en fiberkabel rakt in i hjärnan.

Metoden kallas optogenetik. Den har revolutionerat möjligheterna att utforska hur en viss aktivitet i hjärnan styr beteenden som aggression, rädsla, sexuell attraktion och mycket annat.

Om Karl Deisseroth får ett pris i dag är det möjligt att han delar det med österrikaren Gero Miesenböck (som varit forskare vid Umeå universitet under några månader) och tysken Ernst Bamberg.

Tvättmaskinen startar under sömnen 

En tänkbar pristagare inom ett helt annat område är danskan Maiken Nedergaard. Hon har upptäckt att hjärnan gör sig av med skadliga slaggprodukter med hjälp av något hon kallar för det glymfatiska systemet – ett slags inbyggd tvättmaskin som startar när man somnar. 

Upptäckten är viktig eftersom skadliga proteiner samlas i hjärnan hos människor med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Huntingtons och Parkinsons sjukdom.

I likhet med många radikala idéer inom vetenskapen har det glymfatiska systemet stött på en del motstånd. Men Maiken Nedergaard har i flera vetenskapliga artiklar under de senaste månaderna argumenterat för att tvättmaskinen verkligen existerar. Huruvida hon får ett Nobelpris i år får vi veta i dag klockan 11.30.