– Det finns en tydlig koppling mellan antalet kvinnor i forskargrupper och en ökad sannolikhet att könsskillnader studeras, säger Londa Schiebinger, forskningsledare bakom en ny studie som publiceras i Nature Human Behaviour.
Tillsammans med ett danskt forskarlag har hon gjort en stor genomgång av könsfördelningen i forskargrupper från hela världen som tillsammans legat bakom 1,5 miljoner medicinska studier från om sjukdomar mellan 2008 och 2015. Det visade sig att bara 27 procent av alla forskningsledare var kvinnor.
I nästa steg upptäckte forskarna att kvinnligt ledarskap i forskargrupperna ökade sannolikheten att man undersökte om sjukdomar skiljde sig mellan män och kvinnor.
Jämställdhet centralt i forskargrupper
– Vi vet ännu inte vad det beror på men vi vet att män och kvinnor kommer med olika sociala erfarenheter och perspektiv, och därför är jämställdhet och mångfald inom forskargrupperna centralt, säger Londa Schiebinger.
Enligt Karin Schenck-Gustafsson, grundare för centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet, kan det vara gamla traditioner som gör att könsskillnader försummas i medicinsk forskning.
Mest manliga försöksdjur
– Inom många områden har det länge varit flest manliga forskare, och det har funnits en tradition att använda manliga försöksdjur och manliga försökspersoner, säger hon.
När kvinnliga försökdjur och personer lämnas utanför forskningen förbises viktiga skillnader mellan könen, menar hon.
– Det är inte så som en del kanske vill framhäva, att män är elaka och medvetet har struntat i kvinnorna i forskningen. Det har inte med det att göra, utan det är en okunskap som har funnits. Man har helt enkelt antagit att sjukdomar ser likadana ut i män och kvinnor, vilket inte alls stämmer, säger Karin Schenck-Gustafsson.
”Extremt viktigt att studera könsskillnader”
Londa Schiebinger, forskare inom medicinsk historia, menar att analysen av könsskillnader måste göras när man studerar sjukdomar.
– Det är extremt viktigt i medicinsk forskning. Annars tar man bort en viktig variabel och det kan leda till lidande och dödsfall i sjukvården, både bland män och kvinnor, säger hon.
Världens största statliga forskningsfinansiär, National Institute of Health i USA, har infört krav på att könsskillnader ska utvärderas i de medicinska studier som de finansierar.
”Har det inte som ett krav”
I Sverige är Vetenskapsrådet den statliga myndighet som ger störst bidrag till medicinsk forskning. De har inte samma krav på deras projekt.
– Vi tar inte in information om könsaspekter i forskningens innehåll på det sättet som det ser ut nu, säger generaldirektör Sven Stafström.
Varför inte?
– Jag vet inte exakt hur kravet ser ut i USA och det är svårt för mig att säga hur ett sådant tilläggskrav skulle utformas – vilken vikt vi ska lägga vid könsskillnader jämfört med andra faktorer. Vi litar också på att forskarsamhället själva funderar på de här frågorna, säger Sven Stafström.
Så ni delar inte uppfattningen att ett sådant krav är nödvändigt?
– Vår utgångspunkt är att vi ska se till att forskningen som vi finansierar har högsta vetenskapliga kvalitet och vår uppfattning är att den bedömning vi gör idag är tillräcklig utifrån det uppdraget, säger Sven Stafström.