I april i år hölls den tionde upplagan av International Airship Convention and Exhibition, en mässa som anordnas för att sammanföra eliten inom luftskeppsbranschen. Det stora dragplåstret för 2015 var luftskeppet Airlander. Det ska kunna lyfta tio ton och kommer att visas upp senast våren 2016 i Sverige.
Förhoppningarna är många om att Arilander ska vara det luftskepp som startar nästa stora våg inom transport, men det finns ett par hinder kvar att övervinna för luftskeppen. Exempelvis måste en marknad som behöver de nya möjligheterna hittas.
I Ryssland används luftskepp idag för att inspektera det vidsträckta elnätet som ofta innehåller elledningar som sträcker sig genom ödslig vildmark, ett arbete som tidigare utfördes av människor till fots.
Ocean Sky, företaget som ska ta Airlander till Sverige, menar att en viktig funktion som luftskeppen skulle kunna ha är att transportera vindkraftverk till avlägsna platser. Idag fraktas kraftverken på olika sätt till Sverige för att köras med lastbilar den sista biten. Något som blir problematiskt om den tilltänkta platsen saknar vägar.
Luftskeppen ska lösa det genom att lyfta delarna och lämna av dem där vindkraftverket ska stå, och därefter låta personal på plats montera och resa det.
Ett dystert förflutet
På 1930-talet slogs den då spirande luftskeppsmarknaden av ett stort bakslag: Hindenburgolyckan. Världens största luftskepp fattade eld och störtade till marken i Lakehurst i USA. 35 av 97 passagerare och en ur markpersonalen omkom. Olyckan fångades på film och spriddes snabbt och på kort tid falnade intresset för luftskepp som transportmedel.
I slutet av 1990-talet påbörjades en stor luftskeppssatsning som kom att gå under namnet CargoLifter. 2004 skulle man börja leverera enorma luftskepp som skulle lyfta stora laster. Utvecklingsfasen blev dock för invecklad och kostsam och 2002 gick företaget i konkurs men stora förluster för aktieägare som konsekvens.
Försiktigheten bland potentiella investerare har varit stor efter osäkerheterna, men framtiden ser kanske ljusare ut. Intresse har visats både från svenska myndigheter och diverse köpstarka privata aktörer världen över.
Ett par problem återstår att lösa, till exempel hur man med hjälp av ballast ska få luftskeppen att stanna på marken när de avlastas, men experter på området menar att det inte behöver vara allt för komplicerat.
– Det är en teknisk utmaning. Vi behöver bara låta rätt människor sätta sig i mörkt rum och sitta där tills de kommer på lösningen, säger Gregory Gottlieb, VD för Airships arabia.
Se hela inslaget om luftskepp i kvällens vetenskapens värld.