Igår gick ryska forskare ut med nyheten att ett nytt fynd av en nedfryst mammutkropp skulle vara så välbevarat att en ny levande mammut skulle kunna skapas med hjälp av kloning.

– När vi bröt isen under hennes mage, rann blodet ut därifrån, det var väldigt mörkt. Detta är den mest häpnadsväckande upptäckten i hela mitt liv. Mammutens muskelvävnad är också röd, som färgen på färskt kött, sade Semyon Grigoryev, ledare för den grupp av forskare som gjort framgrävningen av den nya mammuten.

Både att det skulle finnas flytande mammutblod bevarat och mer eller mindre färska köttstycken med mammutmuskler, det har snabbt blivit en världsnyhet, även om många forskare också fruktar att de första uttalandena kan vara överdrivna. Häpnadsväckande bilder har i varje fall publicerats i Siberian Times.

”Fantastiskt fynd”

– Det är ett fantastiskt fynd. Det är utan tvivel ett av de mest välbevarade mammutproverna som man hittat. Jag var ju med den här gruppen i somras när de letade och då gjorde vi flera liknande fynd. Vi hittade även då mammutmuskler av ljusrosa kött som såg ut att vara välbevarade, säger Love Dalén, svensk polarforskare anställd av Naturhistoriska Riksmuseet.

Frågan är ändå om de här cellerna kommer räcka för att klona fram en mammut. Det är nämligen inte alls så säkert som de ryska forskarna givit uttryck för i sina kommentarer.

– Jag tror att det är näst intill omöjligt att få det att fungera. Det beror på att det genetiska materialet är så gammalt. DNA bryts nämligen ner med åren. Även om en enskild cell, själva cellkärnan, ser hel ut i ett mikroskop, så betyder det inte att genomet inuti cellen är helt, förklarar Love Dalén.

Mammutresternas gener för trasiga

Även på Naturistoriska musset i Stockholm har man analyserat mammutceller, och även i de mest välbevarade mammutcellerna så hade genomet gått sönder i cirka 50 miljoner bitar förklarar Love Dalén. Och att pussla ihop detta till ett helt genom är närapå omöjligt, menar han.

– Det där är svårt att komma ifrån. DNA reagerar med vatten och då går det sönder med tiden, även om vattnet är fruset till is.

Men han tror ändå att vi kommer att mammuten kommer att återuppväckas som art. Det beror på att forskarna med hjälp av de mammutfynd som finns lyckats sekvensera mammutens hela DNA, hela genomet.

Syntetiskt DNA blir lösningen

– Det är mer eller mindre omöjligt att klona mammuten utifrån de här muskelresterna och blodresterna man hittat. Men man kan i stället syntetiskt framställa ett mammutgenom och stoppa det in i en cell. Vi har ju kartlagt exakt hur mammutens genom ser ut. Jag tror att man kommer lyckas på så vis, att skapa en syntetiskt mammutcell och med hjälp av en elefanthona föda fram en mammut, säger Love Dalén.

Men om det är etiskt försvarbart att återuppväcka dessa gamla djurarter råder det delade meningar om. Lars Werdelin, som även han forskar om utdöda djur på Naturhistoriska Riksmuseet menar att mammutprojektet är synnerligen tvivelaktigt.

Ifrågasätts som dyrt jippo

– Jag tycker att det är obegripligt att man vill göra detta. Varför ska man återuppliva en enda spektakulär djurart samtidigt som hundratusentals andra små men viktiga arter på jorden just nu dör ut, säger Werdelin.

Han menar också att mammutarna som tas fram kommer till en värld där de inte längre har en naturlig plats.

– Ur etisk synpunkt ser jag det som ett förkastligt jippo, men det drar till sig pengar och därför finns en stor risk att det här blir verklighet faktiskt, säger Lars Werdelin.

”Kan få leva i Mongoliet”

Hans kollega Love Dalén är dock inte motståndare till mammutens återkomst på jorden.

– Jag tycker själva principen att ta fram och återuppväcka ett utdött djur, det är inte fel. Den teknologi man nu tar fram för att uppväcka en utdöd djurart kan också användas för att återuppväcka andra utdöda arter.

Han menar också att mammuten kan få en naturlig plats att leva på bland annat Wrangels Ö i Norra Ishavet, samt i Mongoliet och på Nordamerikas prärier.

Elefantmödrar blir surrogatmammor

Men för att det här ska lyckas krävs ändå att elefanthonor tvingas till att vara surrogatmammor till de första mammutarna i vår livstid. För även om mammutar kan se ut som håriga elefanter, så är det mer än håret som skiljer arterna åt.

– Att på det här sättet använda elefanter som surrogatmödrar är förstås etiskt tveksamt, för det kan gå väldigt fel långt in i havandeskapet för den här elefanthonan. Det är trots allt 6 miljoners evolution som skiljer mammuten från dagens elefanter, och det är mycket som kan gå fel på vägen under graviditeten, säger Love Dalén.