– För mig är det nästan omöjligt att tro att hormonerna vi utsätts för i livmodern inte också påverkar hur vår hjärna formas, säger han.

Medfött eller inlärt?

För att testa om kvinnors och mäns förmågor skiljer sig åt skapade man i filmen ett stickprovstest i två delar som sex män och sex kvinnor fick utföra. Den första delen handlar om rumslig planering, kopplat till navigering och kartläsning, något män ofta tror sig vara bättre på än kvinnor. Här visade också i resultatet att männen lyckades lite bättre än kvinnorna.

I nästa del testades istället hur bra deltagarna var på att avgöra känslor hos en annan person, ett område där kvinnor stereotypt har övertaget. Mycket riktigt visade det sig också att kvinnorna presterade bättre än männen i testets andra del, och samma resultat har kunnat ses i större skala med 300 deltagare.

Men betyder det här att mäns hjärnor faktiskt är mer lämpade för navigering, medan kvinnor är mer i kontakt med sina känslor? Eller kan det här vara något som lärts in sedan födseln?

Gina Rippon, professor i kognitiv neuroradiologi har gjort liknande försök men menar att det istället handlar om hur man lärt sig att närma sig en uppgift. Ändrar man uppgiftens utformning kan man lätt ändra resultaten. Man är helt enkelt inställd på att som kvinna vara sämre på vissa saker.

– Jag har haft svårt att hitta skillnader i hjärnan, säger hon. Våra erfarenheter formar hjärnan, och ändrar hjärnans banor. Man har lärt sig att ”tjejer är inte bra på matte”, och då blir det en självuppfyllande profetia i sådana här tester.

Apor väljer leksaker

Leksaker är ett annat område där det råder het debatt. Barn uppmuntras att leka på olika sätt och det rättfärdigas med biologi. Men kan det ligga något bakom det?

2002 försökte psykologer reda ut detta i ett experiment på apor – en grupp de ansåg omöjligt kan ha utsatts för samhällets påtryckningar om könsroller. I försöket spred man ut leksaker som är typiskt förknippade med flickor eller pojkar på en gräsmatta. Sedan testade man vilka leksaker aporna helst tog i och hur länge. Enligt resultaten såg man att hannarna var mer intresserade av bilarna och honorna av dockorna, något som forskarna ansåg visa att det faktiskt ligger biologi bakom leksaksvalen.  

– Tidigare har vi trott att vi uppmuntrar barn att leka med olika leksaker baserat på kön för att förbereda dem för olika könsroller i vuxenlivet. Men vi ser här att även apor som aldrig kommer köra bil väljer att leka med bilar. Jag tror det kan bero på att den manliga hjärnan är mer benägen att tycka om att titta på saker som rör sig, säger Melissa Hines, professor i psykologi, som låg bakom den ursprungliga studien 2002.

Men Malin Ah-King, evolutionsbiolog och genusforskare, är inte imponerad av resultaten. Hon menar att man i studien har fått kämpa för att få statistiken att visa det man ville eftersom resultaten inte var tydliga.

– Man tänker att man ska använda apor som en modell för det biologiska i människan där man kan ta bort den sociala faktorn. Men apor har ju också erfarenheter med sig från sin sociala omgivning som påverkar. Dessutom visar den ursprungliga studien inte att hannarna hade någon preferens i leksaker över huvud taget, säger hon till SVT.

Testosteron påverkar social utveckling

Simon Baron Cohen, professor i utvecklingspsykologi, är en av filmens forskare som tror att hormoner ligger bakom könsskillnader. Han forskar speciellt på autism, en sjukdom som drabbar främst män och som han tror kan vara en extrem form av den manliga profilen. I hans studier mäter han de testosteronnivåer som ett barn utsätts för i livmodern och följer sedan upp barnet för att se om deras beteende påverkats av nivåerna senare i livet.

– Man kan se ett samband mellan höga halter testosteron och en benägenhet att analysera system. På samma sätt hänger de höga halterna också ihop med långsammare social utveckling, säger han.

Går inte att avgöra

Men finns det verkliga bevis för att kvinnors och mäns hjärnor faktiskt är skapta olika? Ett forskarlag i Philadelphia har genomfört en studie av hjärnans mikroskopiska kopplingar, och kommit fram till att de skiljer sig mer än man trott mellan män och kvinnor.

– Jag trodde det måste vara ett misstag. Jag är inte van vid att få ut så rena resultat av en studie, säger Ruben Gur, professor i psykologi, som är en av forskarna bakom studien. Studien har dock blivit kritiserad för att inte visa så tydliga resultat som den påstår.

Forskarna har skapat en karta över kopplingar mellan hjärnhalvorna och har bland annat sett att kvinnor har fler kopplingar mellan höger och vänster hjärnhalva. Skulle det kunna förklara stereotypt kvinnliga beteenden, som simultanförmåga?

Det anmärkningsvärda i studien är att dessa skillnader inte finns hos barn utan uppstår någon gång i tonåren. Det får forskarna att fundera över om skillnaderna skulle kunna bero på socialt tryck snarare än att de är något medfött. Tyvärr är det kanske något vi aldrig kan få reda på, menar Ragini Verma, en av forskarna bakom studien. Även Malin Ah-King tror att det kan bli en svår uppgift.

– Olika hjärnfunktioner kan bero på att hjärnan utvecklas efter hur vi använder den och behöver inte vara något medfött, och det är svårt att utröna vilket som är vilket. Vi är så pass sociala varelser att det är otroligt svårt att göra ett experiment som ger svar på detta, säger hon.

Filmen Flickor och pojkar – Födda olika? visas i Vetenskapens värld ikväll, där det kommer handla mer om Michael Mosleys och Alice Roberts jakt efter svar. Efter programmet kan du chatta med Malin Ah-King och andra forskare om filmen klockan 21.00.