Maneter förklädda storjägare

Uppdaterad
Publicerad

Maneter verkar vid första påseende ganska sega och loja; man kan fundera över hur de överhuvudtaget kan hinna upp ett byte. Det går inte att direkt jämföra med fiskar, men i relation till sin storlek och födoval har de visat sig vara förvånansvärt framgångsrika.

Små maneter, som de öronmaneter som finns på ostkusten, och brännmaneter på västkusten, äter främst plankton och små kräftdjur. Stora maneter kan fånga större byten, som fisk.

Men hur gör de? En fisk simmar i fatt eller lägger sig på lur. En manet puffar sig långsamt fram genom vattnet, med en sorts jetstråle som pumpas ut från munnen. Den är stor och vattenfylld, och sveper in sina födodjur i den blöta kokongen.

Där dödas de av nässelcellerna som sitter i en krans runt hatten, och sugs sedan in med muntentaklerna till den centrala munnen.

Man har kunnat studera maneterna, som nära nog tagit över vissa utfiskade och förstörda vatten. Där växer de till, och risken är att sådana platser kan förändras till rena geléhav.

Där kan man mäta hur effektiva de är idag, och de spanska forskarna konstaterar att effektiviteten sannolikt beror på att maneterna har kunnat blåsa upp sig så gigantiskt med sina vatten- och kollagenfyllda kroppar. Själva kroppen blir som ett fångstverktyg.

Ann-Louise Martin, SVT VETENSKAP

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.