Åtgärder i coronapandemin har ofta inneburit mer tid i ofrivillig ensamhet. Men i Sverige finns det ännu ingen nationell strategi för att bryta den ofrivilliga ensamheten.

– I coronapandemin lider fler människor än någonsin av ensamhet. Det borde finnas en medvetenhet både hos individen och samhället i stort om vad som händer när man blir isolerad, och vad man kan göra för att minska känslan av isolering, säger Helena Backlund Wasling, forskare i neuropsykologi vid Göteborgs universitet. 

Kan även ge fysisk smärta 

På lång sikt kan ensamhet få flera negativa effekter på vår hälsa. Det kan bland annat leda till depression, hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. 

– Om du har en känsla av att vara isolerad så påverkar det dig och hela din fysiologi negativt. En del har lätt för att utveckla dessa hälsorisker medan andra har mer marginal och klarar sig bättre, säger Helena Backlund Wasling.  

Hur ensamma är vi? 

Det görs inga bra mätningar över vår ensamhet, menar Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Det förs statistik över hur ofta vi träffar vänner eller om man bor ensam, men inte lika mycket om hur ensamma vi faktiskt känner oss. 

– Det gör det svårt att tolka siffrorna. Viss statistik är helt ointressant om man vill mäta den ofrivilliga ensamheten, som antal ensamhushåll. Det säger ingenting om hur ensam man är, Säger Bengt Brülde. 

Siffrorna får tala nästa år 

SCB:s senaste undersökning visar att 4 procent av Sveriges befolkning är socialt isolerade. Det innebär att man inte träffar sin familj eller vänner mer än ett par gånger i månaden. Någon fråga om den upplevda ensamheten fanns inte med.  

I årets undersökning från SCB kommer deltagarna däremot att svara på frågan om de känt sig ensamma under de fyra senaste veckorna. Statistiken kommer att publiceras i april 2021.  

I en SOM-undersökning från 2014 svarade 6 procent att de inte har några vänner som förstår dem. Drygt 7 procent svarade att de inte känner närhet till sin familj.   

Britternas strategi 

Storbritannien ligger i framkant när det kommer till att bekämpa ofrivillig ensamhet. För två år sedan satsade den brittiska regeringen 24,5 miljoner pund på att försöka råda bot på problemet. Theresa May tillsatte en ensamhetsminister som skulle lyfta ämnet och en nationell strategi sattes in.  

Detta skulle öka kunskapen kring ensamhet, lyfta ämnet till en politisk fråga och utöka samarbeten mellan vården och civilsamhället.  

Sociala aktiviteter på recept 

Läkare har själva inte möjligheten att agera stöd för personer som känner sig ensamma. Men i Storbritannien har läkare istället börjat skriva ut sociala aktiviteter på recept. Personen får då träffa en så kallad “link worker”. Det är en slags lots som hjälper personen att hitta föreningar eller verksamheter som denne själv är intresserad av. Lotsen följer även med personen de första gångerna för att hjälpa till att bryta isoleringen.  

Metoden har visat sig vara lyckad och lett till att antalet återbesök på vårdmottagningarna har minskat.  

Tror på en samverkan 

I mars gav den svenska tankesmedjan Arena Idé ut rapporten ”Ensamhet dödar – ofrivillig ensamhet i Sverige”. I rapporten presenteras ett antal metoder som skulle kunna minska problemet. Även om verksamheter som “link workers” nu kan behöva mötas digitalt tror socionomen och författaren till rapporten, Kerstin Thelander, starkt på den typen av samverkan. 

– Det är ett stort arbete precis som andra folkhälsoprojekt. Det är inte bara ideella organisationer och föreningar som ska jobba med det här, det måste även in i vård och omsorg. En aktör kan inte nå ut till alla. Därför måste flera aktörer samarbeta för att hjälpa personer som är ensamma, säger hon.