Mycket av den plast som samlades in var övergivna fiskenät. Foto: The Ocean Cleanup

Många gånger mer plastskräp i Stilla Havet än man tidigare trott

Uppdaterad
Publicerad

Är det ett fiskstim eller en stor tångskog? Sanningen är att det egentligen är en stor plastö mitt ute i Stilla Havet – som bara fortsätter att växa.

Mellan Hawaii och Kalifornien finns Norra Stilla Havets subtropiska virvel. I hela världen finns det fem stycken. Dessa subtropiska virvlar är stora havsströmmar som cirkulerar och som gör att stora mängder skräp samlas på samma ställe – bland annat mycket plast.

Nu har en studie visat sig att det är mer plast som samlas där än vad man tidigare trott, uppskattningsvis 80 000 ton. Siffran är fyra till sexton gånger mer än vad som framkommit i tidigare rapporter, vilket innebär att Norra Stilla havets virvel är hem åt den största skräpansamlingen.

Studien är gjord av stiftelsen The Ocean Cleanup och publicerad i tidskriften Scientific Reports.

Gedigen studie

För att kunna kartlägga mängden plast, har forskarna både trålat i vattnet och fotograferat från luften. Kombinationen av dessa två metoder innebär att de har kunnat samla in plastskräp som är allt från fem millimeter till fem meter stort.

Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid svenska miljöinstitutet, IVL, har läst studien och tycker att den är gedigen och att resultatet är rimligt.

– De har varit ute i fältet och till och med gjort en flyginventering för att hitta stora plastsamlingar som är svåra att se om man är på en båt, säger hon.

Kan finnas mer under ytan

Däremot förklarar Kerstin Magnusson att forskarna enbart har undersökt flytande plast. Plast har olika densitet, vilket innebär att en del artiklar flyter medan andra sjunker. Den plast som flyter är oftast hårdplast, som kan komma från vanliga hushållsartiklar, exempelvis plastmuggar.

Detta innebär att det kan finnas större mängder tung plast som vi inte kan mäta, säger hon.

Stor andel fiskenät

– Djur kan misstolka plast för mat eller fastna i stora fiskenät. En stor del av plasten som hittades var just fiskenät som lämnats av fiskare.

Cirka 46 procent av all plast som samlades in var fiskenät som drev omkring, så kallade spöknät.

Se över vår förbrukning

Men att få bukt med världens plastproblem kan vara svårt. Om vi inte gör något åt det kommer plasten i Norra Stilla havets virvel att bara öka, menar Laurent Lebreton, oceanograf vid stiftelsen The Ocean Cleanup som ledde studien, till bland annat BBC. Kerstin Magnusson instämmer.

– Det är ett tåligt och bra material, men vi behöver se över vår användning av till exempel engångsartiklar. Vad spelar det för roll att det är tåligt om man bara använder en plastmugg i fem minuter? säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.