Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Visa alla (5)
Visa alla (5)

Omvälvande fynd: Tidiga människor samma art

Olika människoskallar funna på samma plats, tyder på att våra tidigaste människosläktingar var en och samma art. De banbrytande fossilfynden kan få historieböckerna att skrivas om.

I alla faktaböcker, och på alla museer i världen, står det att människoarten Homo habilis dök upp på jorden för omkring 2,4 miljoner år sen. Och efter det, hundratusentals år senare, reste sig de helt nya arterna Homo erectus och Homo rudolfensis.

Men nu föreslås i en av världens tyngsta vetenskapliga tidskrifter Science, att alla våra tidigaste människosläktingar var en och samma art.

Panikkänsla bland forskare

– Man får lite grann en sjunkande känsla i maggropen, om det här stämmer så är det väldigt mycket som måste göras om, till exempel den utställning om människans utveckling som vi har här på Naturhistoriska riksmuseet, så det är väldigt mycket som skulle förändras, om det här stämmer, säger Lars Werdelin, paleontolog och 1a intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.

Dom som ligger bakom de oväntade rönen är ett internationellt forskarlag av paleantropologer, som har grävt fram en 1,8 miljoner år gamla människoskalle, från den unika utgrävningsplatsen Dmanisi i Georgien.

Skalle nummer 5, eller D4500 som den kallas, är den mest välbevarade vuxna människoskallen man hittat från den här tiden.

Urskalle del av ny slutsats

Men det som gör fyndet verkligt intressant, är att kvarlevorna från fyra andra mänskliga anfäder har hittats på samma plats som D4500 – alla med helt olika form och utseende:

– Variationen på skallens form hos de här fem skallarna som man hittat på Dmanisi, är lika stor som den är mellan såna som vi tidigare kallat för Homo habilis och Homo erectus och homo Eregaster som hittats i Afrika, säger Lars Werdelin.

Olika utseende, en art

Trots trots att den här variationen är så pass stor, så menar forskarna att det är en population, en art:

– Det är just för att de är funna på samma plats, men det finns naturligtvis en massa frågetecken kring det här, de kommer från samma plats men, dog de på samma plats eller har de transporterats dit av olika processer, är de samtida? undrar Lars Werdelin.

Ja ännu återstår många frågor och ytterligare undersökningar, innan det kan slås fast helt säkert, att alla tidiga människoarter, egentligen varit en enda. Vilket forskarna i Science artikeln också påpekar.

Rådande världsbild ifrågasätts

Den nu rådande världsbilden om tidigare människor är att det fanns ett antal liknande arter som levde samtidigt och som alla var anpassade till olika ekologiska miljöer.

Några av dem var mer livskraftiga än andra och så småningom ledde detta ”artpussel” fram till vår art, Homo sapiens.

Men om det nu skulle vara så att alla dessa tidiga människosläktningar är en och samma art men med väldigt stor variation i utseende, så förändrar det för alltid, vår bild av oss själva.

Omskrivning av historien

– För att dra en gammal klyscha: man måste skriva om alla läroböckerna, säger Lars Werdelin.

Om det internationella forskarlaget som nu presenterar de nya fynden har rätt, så fanns det bara en homo-art (kommer antagligen få samlingsnamnet Homo erectus) som levde på jorden mellan 2,4- 1,2 miljoner år sedan. En människoart med en väldigt stor så kallad inomartsvariation – och det ger en helt annan ekologiskt och genetisk bild av våra anfäder:

– Det är i så fall helt unikt, ingen annan art har den här inomartsvariationen, den är mycket större än den variation som finns bland andra växtätare och rovdjur av samma art, säger Lars Werdelin.

Artikeln ”A Complete Skull from Dmanisi, Georgia, and the Evolutionary Biology of Early Homo” publiceras i tidskriften Science.

Släktet Homo

Visa

Människosläktet Homo härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus. Homo uppstod för runt 2,4 miljoner år sedan i Afrika. Totalt har minst nio arter placerats i släktet, inklusive vår egen art, Homo sapiens.

Enligt den nya hypotesen borde alla de tidiga arterna, H. habilis, H. rudolfensis, H. ergaster och H. erectus slås samman till arten Homo erectus.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer