I en ny studie som publicerats i Nature Ecology & Evolution varnar flera miljöforskare från Rutgers University i USA för möjliga konsekvenser av så kallad geoengineering, manipulering av klimatet. En särskilt uppmärksammad metod går ut på att spruta ut svaveldioxid i atmosfären för att på så sätt skapa moln som reflekterar solljus.
På sikt skulle det kunna hjälpa till att kyla ner jorden, men tekniken kan enligt forskarna bakom den nya studien vara förödande för djur och växter om metoden påbörjas men sedan plötsligt avslutas.
— Om geoengineering plötsligt skulle upphöra skulle konsekvenserna bli väldigt allvarliga, så man måste vara säker på att processen kan trappas ner och inte bara stängas av. Snabba förändringar i klimatet, såsom uppvärmning skulle vara ett stort hot mot den biologiska mångfalden, säger Alan Robock, professor i miljövetenskap vid Rutgers University och en av forskarna bakom studien.
Oroande uträkningar
Forskarna har räknat på ett globalt scenario där fem miljoner ton svaveldioxid skulle sprutas ut över hela jorden årligen. Perioden för scenariot sträcker sig från år 2020 till år 2070 och då skulle den globala temperaturen ha sjunkit med en grad Celsius.
Men om processen plötsligt skulle upphöra så skulle temperaturen öka igen, tio gånger snabbare än om geoengineering aldrig använts, menar Alan Robock.
En omöjlig uppgift
I studien räknade forskarna även på hur väl djur och växter skulle kunna anpassa sig vid snabba temperaturförändringar. De frågade sig hur snabbt djur skulle behöva flytta på sig från ett område till ett annat för att klimatet skulle vara behagligt för dem.
De kom fram till att de flesta djurarter skulle ha väldigt svårt att anpassa sig till en plötslig och snabb klimatförändring. Men Johan Ehrlén, professor i ekologi vid Stockholms universitet, är kritisk till forskarnas metod för att räkna fram hur växter och djur kan påverkas.
— Jag är tveksam till hur vettig den metoden är. Att djur ska sprida sig till nya områden som har liknande temperaturer är inte ens möjlig under ”normala” uppvärmningshastigheter, i alla fall inte för de flesta arter, säger Johan Ehrlén.
Inget nytt
Enligt Johan Ehrlén är alltså vissa effekter på växt- och djurlivet i studien mycket spekulativa och mer att betrakta som en diskussion än som information. Han är också kritisk till om forskarna har kommit med någonting nytt.
— Jag ser inte några uppenbara fel i studien, men jag är tveksam till om den tillför så mycket till det vi redan vet, säger Johan Ehrlén.