Ms är i dag en gåta. Sjukdomen bryter ut då kroppens eget immunförsvar attackerar det så kallade myelinet, ett skyddande fettlager som ligger runt nervcellernas långa utskott. Resultatet blir att nervsignalerna inte går fram som de ska. Orsaken till ms är okänd, men olika forskargrupper har under åren kunnat visa att både gener och miljö förmodligen spelar in – men detaljerna är höljda i dunkel.

Inga spekulationer

Nya resultat pekar mot att någon miljöfaktor är den enskilt mest inflytelserika boven i dramat, skriver amerikanska forskare i kommande nummer av vetenskapstidskriften Nature. De har gjort en imponerande detaljstudie av generna hos enäggstvillingar där bara den ena har drabbats av ms.

Ingenstans i analysen framkommer någonting som pekar mot att genetiska faktorer eller epigenetiska störningar – alltså störningar i de mekanismer som reglerar genernas aktivitet – kan kopplas till ms. Det var det som forskarna sökte efter, utan resultat.

Visserligen har forskarna bara gjort djupdykningar i ett fåtal tvillingpars arvsmassa, men hade genernas roll i sjukdomen å andra sidan varit stark hade de förmodligen sett tecken på detta ändå, skriver forskarna och lägger in en brasklapp för att ännu mer modern teknik än dagens kanske kan finna spår som inte syns i dag.

De spekulerar inte i vilken miljöfaktor som skulle vara ms-drivande. Andra forskare har fört fram bland annat virusinfektion och brist på vitamin D som tänkbara grundorsaker.

Risk för syskon

De amerikanska forskarna säger inte att inte generna spelar roll, för det gör de. Om en enäggstvilling drabbas av ms löper den andra tvillingen 30 procent större risk att göra det också, jämfört med befolkningen i övrigt. Om ett syskon drabbas är riskökningen för andra syskon fem procent jämfört med normalt. Vissa genvarianter förefaller att öka risken både för ms och för andra autoimmuna sjukdomar.

För patienter med ms betyder de nya rönen ingenting. Däremot öppnar de dörren för mer forskning på området.

Sara Rörbecker/TT