Mörka röster får fler röster

Uppdaterad
Publicerad

Kan tonläget hos en politikers röst påverka hur vi lägger våra röster på valdagen? Det menar forskare bakom en amerikansk studie som visar att potentiella väljare upplever röster i mörkare tonläge som mer pålitliga och kompetenta.

– Vi vill inte säga att de mer uppenbara sakerna som partitillhörighet, eller vilka ståndpunkter politikern har saknar betydelse, utan att vi måste uppmärksamma hur även biologiska signaler påverkar vårt beteende, säger Casey Klofstad, huvudförfattare bakom studien.

”Rösta på mig i november”

Forskarna använde sig av både mans- och kvinnoröster för att testa hur tonläget påverkade försökspersonernas val. Det röstmeddelande som deltagarna fick höra löd ”Jag uppmanar dig att rösta på mig i november”. Utifrån detta korta men kärnfulla budskap fick deltagarna sedan lägga sin röst på den de upplevde som mest lämpad för ledaruppdrag.

Det visade sig att de mörka rösterna av bägge kön fick omkring 20 procent högre väljarstöd bland deltagarna jämfört med de ljusa och att de mörka uppfattades som starkare, mer kompetenta och mer pålitliga. Men också att kvinnor har mindre tendens att rösta på mörka mansröster jämfört med männen.

Manipulerade expresidenter

Sambandet mellan röstläge och uppfattad pålitlighet rapporterades redan i höstas av en grupp kanadensiska forskare. De använde sig av manipulerade inspelningar av verkliga amerikanska presidenters röster. Studien visade att försökspersonerna tenderade att föredra mörkare röster framför ljusa när de skulle välja ledare.

Att använda expresidenters röster kan ha påverkat resultaten menar forskarna bakom den nya studien, eftersom deltagarna kan ha känt igen de röster som de skulle bedöma.

I den nya studien har man istället använt sig av okända röster som manipulerats för att skapa par av samma röst där den ena är mörkare och den andra ljusare.

Mer än bara ord

Forskarna spekulerar i att sambanden som studien visar kan påverka kvinnliga politikers generella valbarhet negativt, eftersom kvinnor vanligtvis har ett högre röstläge än män.

Rösten är dock långt ifrån hela förklaringen menar forskarna, och uppmärksammar att könsdiskriminering är den uppenbara orsaken till att kvinnor är underrepresenterade i politiskt ledande roller. Studien går inte heller in på de sociala faktorer som kan ligga bakom hur vi uppfattar skillnaderna mellan män och kvinnor.

– Det är dock tydligt att rösten bär på mer information än de ord vi säger. Att vara medveten om detta hjälper oss att förstå de saker som påverkar samspelet mellan människor, och kanske även varför färre kvinnor väljs till politiska uppdrag på hög nivå, säger Rindy Anderson, en av forskarna bakom studien.

Ett spel om status

Det är dock sällan som det är så enkelt att det bara är röstläge som påverkar hur vi uppfattar en röst. Det menar Jonas Lindh, lingvist vid Göteborgs universitet.

– Jag tror att det kan finnas en koppling mellan röstläge och nåt slags spel om status, en mörk röst är ju ofta kopplat till kroppslig storlek. Men det finns så mycket annat än bara röstläge som påverkar hur vi uppfattar talaren, som livligheten i språket och vilken dialekt personen har.

Nästa steg för forskarna är att testa sin teori i verkligheten, och försöka se hur kandidaternas röstläge kan påverka väljare i ett riktigt politiskt val.

Olof af Wåhlberg

SVT Vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.