Narkolepsi, sömnsjuka, kataplexi...

Publicerad

Narkolepsi brukar beskrivas som ett okontrollerbart sömnbehov, som innebär att den drabbade plötsligt och utan att kunna hindra det faller i sömn. Oftast sover man bara några minuter, och vaknar uppiggad.

Narkolepsi kallas ibland felaktigt för sömnsjuka, som emellertid är en helt annan sjukdom (se nedan).

Sjukdomen anses bero på störningar i mellanhjärnan, och ärftliga faktorer spelar en viss roll för risken. Detta har också setts som en möjlig delförklaring till att sambandet Pandemrix och narkolepsi bara har setts i Sverige och Finland.

Narkolepsi kan inte botas, men symptomen kan dämpas med olika mediciner, till exempel centralstimulerande läkemedel.

Det ”narkoleptiska syndromet”
Narkolepsi är en del av det som läkare kallar det narkoleptiska syndromet, med flera andra symptom, som kataplexi, hallucinationer och det som kallas för sömnparalys (man kan inte röra sig när man har vaknat, och kan ibland känna det som om man inte kan andas).

Kataplexi innebär en plötslig kraftlöshet i vissa muskler, ofta i nacken eller hakan, som gör att man
tappar kontrollen över sina rörelser. I en del fall kan knäna vika sig, så att den drabbade faller omkull.

Hallucinationerna uppträder oftast när man är på väg att somna. De kallas därför hypnagoga hallucinationer. De kan ofta vara skräckinjagande; de hypnagoga hallucinationerna liknas ibland vid okontrollerbara vakendrömmar.
Motsvarande upplevelser vid uppvaknandet kallas hypnopompa hallucinationer.

Sömnsjuka – något helt annat
Sömnsjuka är en tropisk sjukdom orsakad av en parasit som sprids av tsetse-flugor. Den finns i de flesta länder i Afrika söder om Sahara och leder till onormalt sömnbehov och störd dygnsrytm, som orsakas av hjärninflammation.
Den sjuke drabbas också av en rad andra symptom som feber, trötthet och blodbrist.
Obehandlade fall kan leda till döden.
Tre särskilt stora utbrott av sjukdomen har drabbat Afrika de senaste drygt hundra åren, dels 1896-1906, dels 1920-40 samt senaste gången på 1990-talet.

Under 1920-talet drabbades Europa av en liknande sjukdom, där orsaken tros ha varit ett virus. Den anses inte ha förekommit efter 1926.
___________________

Källor: Nationalencyklopedin, Wikipedia, Läkemedelsverket

Torbjörn Jacobsson
torbjorn.jacobsson@svt.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer