Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nasa-besök ska inspirera ny svensk rymdstrategi

Foto: TT

Forskningsministern åker till USA:s rymdindustri på studiebesök. Det här är ett led i förberedelserna för den nationella rymdstrategi som regeringen tänker lägga fram ”någon gång under det kommande året”, säger forsknings- och rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S).

Det blir besök bland annat på NASA Ames i Palo Alto, och på Mojave-basen i Kalifornien.

Forsknings- och rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) hoppas besöka den forskning och rymdverksamhet som pågår i USA, även de nya företag och aktörer som växer fram.

– Med billigare teknik och snabb teknisk utveckling finns möjlighet för fler att använda rymdteknik för att utveckla kommersiella tjänster, men också för samhällsnytta, säger hon. De ligger lite före oss i Sverige och Europa med möjligheterna att ta ner information från rymden, säger Helene Hellmark Knutsson (S).

LÄS MER: Jordlik planet kan vara beboelig

Oklar rymdstrategi

Vad den kommande rymdstrategin innehåller är inte klart, den bereds just nu. Men Sveriges raketbas Esrange, några mil från Kiruna, verkar ligga bra till. Därifrån skjuts sondraketer, till exempel för forskning. Större delen är projekt med huvudmän i andra länder.

– Vi tittar närmare på hur vi kan utveckla Esrange, om det kan gå att skicka upp mindre satelliter. Det är en stor förändring om det blir av. Det kräver investeringar i infrastruktur. Men då skulle också Sverige etablera sig som en ”riktig rymdnation”, som kan skicka upp satelliter i omloppsbana, säger Helene Hellmark Knutsson.

LÄS MER: Vintergatans fem superplaneter

Rymdverksamhet viktig för samhället

I september 2015 la utredare Ingemar Skogö fram sin svenska rymdutredning. Han slog fast att rymdverksamhet är lika viktig för samhället som vägar eller järnvägar. När han presenterade sin utredning hade det gått 20 år sedan förra utredningen, och Skogö måste konstatera att den inte ”lämnat några tydliga spår i efterföljande propositioner” från svenska regeringar.

Så vi har en rymdverksamhet som är internationellt erkänd för sina projekt med till exempel små satelliter, sina dugliga tekniker och forskare. Men samhällets intresse har varit rätt lamt, och Sverige har inte varit så bra på att åstadkomma nya jobb på det här sättet heller. Helene Hellmark Knutsson hoppas på en ändring.

– Ganska mycket handlar om jobben för oss. Ungefär 70 procent av dem som jobbar i rymdindustrin är högutbildade. Det här är kvalificerade arbeten som hjälper till att öka innovationsförmågan inom andra sektorer, säger hon.

LÄS MER: Ny ”superjord” upptäckt

Vill stärka svensk industri

Men samtidigt finns flera exempel på hur fungerande verksamheter sålts av och fått utländska ägare. Det har inte varje gång betytt att arbetstillfällena försvunnit, men frågan är hur viktigt ministern tycker det är att staten håller sådan verksamhet under armarna så att den stannar i Sverige.

– Jag tycker det är viktigt att vi har en industriutveckling och en innovations- och forskningsförmåga som stärker svensk industri, svarar hon.

LÄS MER: Jordliknande planet ”nära” vårt solsystem

”Vi är mycket kompetenta”

Ett förslag i rymdutredningen 2015 handlade om att försvars- och säkerhetspolitik bör ges större utrymme inom rymdverksamheten.

– Det kan finnas synergieffekter mellan försvar och säkerhet, och det civila samhället. Men det här också delvis något som försvarsmakten själv måste svara på. Men det här finns med bland de saker vi bereder nu.

Om du åker till USA och vill ha något från dem så lär de förmodligen vilja ha något från Sverige i gengäld. Vad svarar du?

– Då säger jag att vi är mycket kompetenta och kan bidra med komponenter, kunskap och samarbetsförmåga, säger Hellmark Knutsson.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer