Koronan kan anas runt solen. Arkivbild. Foto: Petar Petrov/AP/TT

Nasas nya sond ska flyga rekordnära solen

Uppdaterad
Publicerad

När Nasa-sonden Parker Solar Probe sätter fart om några veckor blir det första gången ett människotillverkat föremål kommer så tätt inpå solen: bara sex miljoner kilometer ifrån.
Det är en tjugofemtedel av avståndet mellan solen och jorden, och det kommer att bli extremt hett om öronen när solen fyller himlen i ena riktningen från sonden.

Teknikerna i USA räknar med att sonden ska tåla nästan 1 400 grader. Eftersom banan är avlång kommer den inte att ha det så hett hela tiden, men den ska också ibland in i solens atmosfär, coronan, och där är det miljoner grader varmt. 

Så varmt blir det dock inte för sonden, förklarar solforskaren Dan Kiselman vid Stockholms universitet. 

– Temperaturer är inte allt. Samtidigt som coronan är miljoner grader så är gasen i den extremt tunn. Det betyder att värmeinnehållet (den energi som utvecklas vid förbränning) inte är så fruktansvärt högt. Så det är inte hettan som är den värsta utmaningen för sonden, utan det direkta solljuset, säger han. 

En sköld mot värmen

Sonden har till att börja med en värmesköld av kolkomposit som är över en decimeter tjock på den sida som ska vetta mot solen. I skuggan är det istället iskallt, och ett kylsystem ska se till att värmen transporteras utåt i sonden och sedan strålar ut i rymden. 

Strålningen tätt inpå solen är förstås också ett problem, men de laddade partiklarna är ett problem på många ställen i solsystemet, även långt från solen. Alla rymdfarkoster måste tåla stark joniserande strålning. 

– Men det vanliga solljuset kommer att bli otroligt kraftigt på det korta avstånd som Parker Solar Probe ska vara på. Solen kommer att se ut att vara över 600 gånger större framför sonden än den är när vi ser den här på jorden, säger Kiselman. 

Parker Solar Probe förbereds på Goddard Space Flight Center i Maryland. Bilden är från i mars. Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Vill lösa mysteriet med solsondar

Framför allt vill forskarna veta mer om solens atmosfär, coronan. Det är ett mysterium hur den kan vara så het när det inte alls är lika hett i solens inre. Och solvinden, som blåser partiklar utåt, är inte alls stadig och jämn utan kommer ibland i stötar, ibland långsamt. 

Den här forskningen har också stor praktisk betydelse för oss. Solstormar kan nå jorden och är de tillräckligt kraftiga så kan de slå ut satelliter, kommunikationer och det mesta som drivs med el. Det finns exempel på detta redan, men ännu har ingen verkligt hård solstorm vållat globala skador – vilket en solstorm skulle kunna göra.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer