Nästan allt liv utrotades – på bara 60.000 år

Uppdaterad
Publicerad

För 252 miljoner år sedan skedde den hittills värsta kända massdöden under jordklotets historia. Uppskattningsvis 90-96% av allt liv i haven och 70% av allt liv på land utplånades. Och processen gick fortare än man trott, visar ny amerikansk forskning.

Inget solljus under år efter år efter år efter år. Utan ljuset dör växterna. Utan växterna dör växtätarna. Utan växtätarna dör köttätarna. Utan dem dör till slut även djur som lever på kadaver.

Det låter som dinosauriernas undergång för 65 miljoner år sedan. Men det finns ett annat tillfälle som förmodligen var betydligt värre: den permiska massdöden för 252 miljoner år sedan.

På den tiden låg allt land samlat i en enda kontinent kallad Pangaea (”all-jord”), omgiven av ett enda världshav Panthalassa (”all-hav”). Bland de framgångsrika arterna fanns kackerlackor och trollsländor. Fast de var mycket större än idag. Föregångarna till dinosaurierna hade börjat dyka upp. Trilobiterna – man kan ibland se dem som fossil i trappsteg av sten – fanns överallt i haven.

En blinkning i jordens historia

Och så tog nästan allt slut. Men hur?

En grupp forskare vid MIT i Boston, USA, säger sig nu kunna slå fast att massdöden tog betydligt kortare tid än man tidigare trott, ”bara” 60.000 år. Lång tid för oss, men i jordens historia snarare en blinkning.

Forskarna undersökte material från Meishan i Kina, ett ställe där klippformationerna bevarat spår från massdöden. Det finns en tydlig skiljelinje i geologin mellan tidsperioderna Perm och Trias, namnen på perioderna före och efter massdöden. Med hjälp av uran- och bly-isotoper kunde forskarna se hur gammal varje mineralbit var. Det fanns också fossil av livsformer på båda sidor om skiljelinjen.

Deras resultat visar att en ganska plötslig och mycket kraftig ”puls” av lättare kol strömmat genom världshavet ungefär 10.000 år före massdöden. Och pulsen var antagligen följden av ett massivt tillskott av koldioxid i atmosfären. Världshavet kan på kort tid ha blivit mycket surare och varmare, och de flesta livsformer i havet överlevde inte detta.

Teori om gigantiska vulkanutbrott

Så var kom då koldioxiden ifrån?

Det har spekulerats om ett asteroid-nedslag, liknande det som gjorde slut på dinosaurierna fast ännu värre; om massiva vulkanutbrott eller något annat slags miljökatastrof.

MIT-forskarna anser nu att teorin om gigantiska vulkanutbrott fått ökat stöd genom de här fynden.

Och då finns redan ett misstänkt ställe, nämligen de s k ”sibiriska trapporna” i dagens norra Sibirien. Ett område på ca 2 miljoner kvadratkilometer täckt av stora avlagringar med vulkaniskt ursprung. Området bildades för just ca 250 miljoner år sedan i samband med enorma vulkanutbrott, troligen de största i jordens historia.

En del av jordskorpan rämnade och gigantiska flöden av magma och annat brinnande material vällde ut. Den totala volymen på utflödet har beräknats till mellan en och fyra miljoner kubikkilometer. Som jämförelse åstadkom en annan supervulkan i nuvarande Indonesien ”bara” 2.800 kubikkilometer material för ca 75.000 år sedan, och det utbrottet har beskrivits som ett som nästan utrotade homo sapiens, dvs oss.

När jordskorpan spruckit förgiftades helt enkelt livet på jorden: dels av en våldsam växthuseffekt som kan ha höjt jordens medeltemperatur med upp till 10 grader, och dels av svaveldioxid som orsakade sura regn.

Supervulkan kan döda miljoner

Och i framtiden då – kan det hända igen?

Utbrott från supervulkaner är lyckligtvis mycket sällsynta. Det finns supervulkaner i t ex Toba-calderan (Indonesien), Yellowstone (USA) och ”de flegreiska fälten” (Italien, i Neapel-bukten). Yellowstone anses av många var den som mest sannolikt får nästa jätteutbrott. Supervulkanen har exploderat i snitt ungefär vart 600.000:e år, och senaste gången var för 640.000 år sedan. Man har konstaterat att marken där långsamt höjer sig, vilket tyder på att kammaren under markytan fylls på med material från jordens inre och trycket ökar.

Ett utbrott kommer förmodligen att döda miljoner människor och åstadkomma sänkt medeltemperatur, en s k vulkanvinter. Det finns inga vettiga teorier om hur man kunde mildra eller förhindra ett utbrott.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer