I vilken grad påverkar det naturliga urvalet människoarten idag? Frågan har stötts och blötts av forskare under många år, och vissa har hävdat att social och teknisk utveckling har satt käppar i hjulen för evolutionen hos vår art. Det naturliga urvalet skulle helt enkelt ha bromsats upp hos den moderna människan.

Men nu visar en grupp finska forskare att så kanske inte är fallet. Enligt en studie som publiceras i tidskriften PNAS, så verkar det som om det naturliga urvalet i alla fall puttrade på som vanligt bland 1800-talets finländare.

Överlevnad och reproduktion

För att undersöka frågan om hur det naturliga urvalet kan verka i ett relativt modernt samhälle har forskarna vänt sig till finska kyrkoböcker, och studerat uppgifter om födsel, giftemål, och död.

De valde att studera tiden från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet, eftersom jordbruket var väletablerat under denna period och att det fanns en sträng syn på äktenskap och monogami – två faktorer som skulle kunna bromsa upp det naturliga urvalet.

Forskargruppen har undersökt fyra olika sidor av människornas liv. Vilka överlevde till att bli äldre än 15 år? Vilka gifte sig? Hur många gånger gifte man om sig efter att ens partner dött? Hur många barn föddes i varje äktenskap? Eller översatt i evolutionära termer – vilka var mest framgångsrika när det gällde överlevnad och reproduktion, själva grundbultarna i det naturliga urvalet?

Ett hårt liv

Resultaten visar enligt forskarna att det naturliga urvalet verkade leva och ha hälsan i de byar man undersökte. Men bilden som framträder av människornas liv är samtidigt ganska hård.

Nästan hälften av alla dog innan de nådde 15 års ålder, vilket enligt forskarna visar att de kan ha haft egenskaper som gjorde dem sämre anpassade, som mottaglighet för sjukdomar, med resultatet är att de inte förde vidare sina gener till nästa generation.

Av de som överlevde till vuxen ålder så var det 20 procent som inte gifte sig och skaffade barn, vilket tyder på att det kan ha funnits egenskaper som hindrade individen från att skaffa sig en partner och få avkomma.

Även de som lyckades gifta om sig efter att deras partner dött hade större framgång i att skaffa mer avkomma, och detta gällde både män och kvinnor, även om männen verkar ha haft störst nytta av att skaffa sig en ny partner.

Samma för fattig som rik

Utifrån kyrkoböckerna kunde forskarna inte se skälen bakom selektionen. Men att den alls fanns och antalet barn som olika individer fick, från noll till som mest 17 stycken, visar på att det fanns stort utrymme för att sprida sina gener vidare för de som var bäst anpassade.

Vad de också såg i statistiken var att det inte fanns någon direkt skillnaderna i överlevnad och reproduktion mellan jordägare och jordlösa. Materiell rikedom var alltså ingen säkerhet för de som ville nå framgång i att sprida sina gener vidare.

– Trots att det fanns jordbruk och en förskjutning av rikedomar, så fanns det också gott om utrymme för evolutionen att fortskrida på samma sätt som hos andra djur, säger evolutionsbiologen Alexandre Courtiol, en av författarna bakom studien.

”Urval ofta misstolkat”

Mats Björklund, professor i evolutionsbiologi, håller med forskarna om deras slutsats – att det naturliga urvalet är i högsta grad verksamt även hos oss moderna människor.

– Det finns studier som tittat även på oss människor idag på 2000-talet som kommit fram till samma sak, att det finns en rad faktorer som påverkar överlevnad och hur väl vi lyckas reproducera oss. Vissa individer får fler barn än andra och då sker det en selektion. Bland evolutionsbiologer är detta ingen kontroversiell fråga.

– Ordet urval misstolkas ofta som någon slags determinism, men det finns ju ingen tanke bakom det här. Det handlar bara om statistiska samband.

Enligt Mats Björklund är kontentan av det hela att vi är djur som lever i en miljö som påverkar oss på olika sätt. Däremot kan faktorerna bakom det naturliga urvalet vara olika under olika tider.

– Vad det här urvalet sen beror på är ju en annan sak, människorna förr levde ett hårt liv, till exempel gällde det att födas stor och fet för att ha goda chanser att klara. Så är det ju inte idag, det är snarare bäst att födas med medelvikt med tanke på överlevnad. Så vad som ligger bakom urvalet kan variera över tiden.