Foto: TT

Neandertalarnas DNA påverkar vår hälsa

Uppdaterad
Publicerad

Neandertalarna dog ut för ungefär 30.000 år sedan men har lämnat DNA-spår i oss moderna människor och det påverkar vår hälsa.

En amerikansk studie har kommit med ett första delsvar på frågan om neandertalarnas DNA påverkar oss i dag. Svaret är: ja, det finns kopplingar mellan ärvda neanderthal-genvarianter och vissa sjukdomar och egenskaper. Nikotinberoende, vissa hudsjukdomar och depression, bland annat.

Studien, som publicerats i den stora vetenskapstidskriften Science, utgår från sjukjournaler hos 28.000 människor. Dessa anonyma uppgifter har sedan kopplats till genetisk information, och så har forskarna sökt efter de genvarianter som kan ha neanderthal-ursprung.

1 – 4 procent DNA från neandertalare

Människor utanför Afrika har i snitt 1-4 procent av sitt DNA från neandertalarna, visade Svante Pääbo och hans kolleger för några år sedan. Författarna till studien nu skriver att arvet från den utdöda människoarten har ett ”diskret men betydande inflytande” på modern mänsklig biologi.

Neandertal-DNA påverkar celler som kallas keratinocyter, som hjälper till att skydda huden mot skador från t ex ultraviolett strålning. En särskild bit neanderthal-DNA fördubblar risken för nikotin-beroende.

Och detta alltså trots att neandertalarnas bidrag till vårt DNA är så litet som bara några få procent.

Förklarar en del men inte allt

– Ja det stämmer ganska bra med vad de finner. Ta depression t ex: det handlar om gener som har att göra med vår kontroll av dygnsrytmen, och hur detta kopplas till depressioner. De har funnit att risken för depression ökar med två procent. Så det är inte fråga om att det förklarar all depression, det är en liten ökning av risken, säger Martin Jakobsson, professor i genetik vid evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Forskarna tror att DNA från neandertalarna kan ha hjälpt homo sapiens att anpassa sig när de nådde Europa och Asien, där det fanns andra sjukdomar och mindre intensiv solstrålning än i Afrika.

En neandertal-genvariant ökar blodets förmåga att koagulera, och det kan ha hjälpt våra förfäder att hantera nya sjukdomar genom att stänga till sår snabbare. Det var bra då – idag är det inte säkert att det är det, eftersom ”hyperkoagulering” ökar risken för t ex stroke.

Medicinskt relevant

En svaghet i materialet är att det egentligen bara finns riktigt bra DNA-material från en enda neandertalare, en individ funnen i Sibirien. Om man hade material från tio individer skulle man kunna göra mycket mer i framtiden, säger Jakobsson, som också tycker att studien är mer än bara spännande:

– Det blir medicinskt relevant. Det är genvarianter som har att göra med sjukdomar och egenskaper, som förklarar olika genetiska varianter som styr.

– Tillochmed så att det blir till hjälp när man vill bota?

– Kanske i ett längre perspektiv, men då spelar det egentligen ingen roll om genvarianterna kommer från neanderthalare eller inte. Men det ger oss en djupare förståelse för hur det genetiska materialet kom in i oss moderna människor idag, säger Mattias Jakobsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.