Tepåsar kan med rätt metod användas i klimatforskning. Foto: TT

Klimatforskning med tepåsar

Uppdaterad
Publicerad

En begagnad tepåse är inte att rynka på näsan åt. Rätt använd kan den bidra till bättre prognoser för klimatförändringar. Ett perfekt uppdrag för skolbarn, anser forskare.

Det handlar om ett ganska enkelt experiment: Gräv ner tepåsen i jorden och låt den ligga några månader. Gräv sedan upp den igen och kontrollera hur mycket av tebladen som brutits ner. Vid nedbrytning av växtmaterial bildas nämligen koldioxid, som bidrar till växthuseffekten, och det här vill forskare vid bland annat Umeå universitet få bättre kläm på.

Skolklasser bjuds in

Ambitionen är att skapa en karta över jordens nedbrytningshastighet. Men då krävs assistans av landets skolbarn. Alla är välkomna att söka och ett antal utvalda klasser ska förses med nödvändig utrustning som tepåsar (rooibos och grönt te), digitalvågar och termometrar.

– Det handlar om max 200 klasser, med så stor geografisk spridning som möjligt, säger Fredrik Brounéus på föreningen Vetenskap och Allmänhet som samordnar massexperimentet.

Rapport näst år

Teåsarna får ligga i jorden över sommaren och i början av nästa år publiceras en forskningsrapport utifrån barnens observationer.

Projektet ingår i Forskarfredag, en del av ett EU-projekt om forskning. Tidigare år har massexperimenten i svenska skolor handlat om bland annat hur mycket frukt och grönt barn egentligen äter och om hur klimatet förändrar hösten.

Tepåse-experimentet är utformat av Judith Sarneei, forskare vid Umeå universitet, i samarbete med forskare vid universitetet i Utrecht i Nederländerna och Österrikes myndighet för hälsa och livsmedelssäkerhet. Experimentet samordnas av föreningen Vetenskap & Allmänhet med stöd av Forskningsrådet Formas. (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer