Trion får priset för ”experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) i ett pressmeddelande.
De tre Nobelpristagarna har gett mänskligheten nya verktyg att utforska världen av elektroner inuti atomer och molekyler. Med en exponeringstid på en miljarddels av en miljarddels sekund, en attosekund, kan man följa elektronernas rörelser runt en atomkärna.
Fysikens papparazzi-fotografer
Fysikens paparazzi-fotografer har lyckats fånga det som rör sig så snabbt att det egentligen inte borde vara möjligt få en glimt av det. Det är som när man ska fotografera någon som springer väldigt fort. Om man har för lång exponeringstid blir bilden suddig.
– I en klassisk modell kan man se atomen, men elektronen flyger runt som i ett moln runt hela atomkärnan och man kan inte se elektronens position på en specifik plats för att den är så snabb. Men nu kan vi på nära håll se hur den rör sig, säger Mariana Dalarsson, docent i elektromagnetisk fältteorivid KTH.
Stod i föreläsningssalen
Svensk-franska Anne L'Huillier la grunden för attosekundfysiken under 1980-talet. Hon stod mitt i undervisningssalen på Lunds universitet när hennes mobil ringde. Igen och igen. I pausen ringde hon upp numret som visade sig tillhöra Nobelkommittén. Då fick hon höra ”Anne L'Huillier – du har tilldelats fysikpriset 2023”.
– Min forskning har två stora användningsområden. En är väldigt fundamental, där vi tittar på elektroner och deras egenskaper. Den andra är mycket mer praktisk med tillämpningar inom medicin, kemi och industri, säger Anne L'Huillier.
