Forskare har idag samlat på sig extremt stora mängder data som de själva inte hinner gå igenom. Nu ber de allmänheten om hjälp för att analysera miljontals bilder på avlägsna galaxer, översätta soldaters dagböcker från första världskriget eller att dokumentera djurlivet på den afrikanska savannen för att bara ta några exempel. En ny slags vetenskaplig rörelse sprider sig över världen, den kallas citizen science, medborgarforskning.
Antik soptipp
Ett av de stora projekten är Ancient Lives, där amatörer hjälper forskare att analysera uråldriga papyrusdokument. I slutet av 1800-talet upptäckte två brittiska arkeologer en nästan 2000 år gammal soptipp i den antika staden Oxyrhynchus i nuvarande Egypten. Soptippen var full av hundratusentals papyrusfragment, och har blivit en skatt för alla som vill veta vad forntidens människor läste, tänkte och gjorde i en betydelsefull rik antik stad, som det idag mest finns ruiner kvar av. Här finns filosofi av de stora filosoferna, poesi och vardagslivets alla dokument som köpekontrakt, skuldbrev och bröllopskontrakt. Ett av de alldeles första dokument som hittades var en text där Jesus pratar i första person, som senare skulle komma att kallas för Thomasevangeliet.
– Samlingen har hela tiden ökat vår kunskap och skapat kontroverser om den tidiga kristendomen, säger James Brusuelas som idag är papyrolog i Oxford.
Historiska vibbar
Trots att forskarna har haft mer än hundra år på sig att gå igenom samlingen har de bara analyserat en tiondel. Resten ligger osorterat i skåp och lådor i ett trångt rum på Sacklerbiblioteket i brittiska Oxford. Forskarna hinner inte själva gå igenom allt och har nu vänt sig till allmänheten om hjälp. En av dem som på sin fritid gör forskarnas jobb är Johan Valentin i Huddinge.
– Man känner de historiska vibbarna när man arbetar med en text som någon skrev ner för tusen år sedan. Nu får allmänheten ta del av forskarnas råmaterial. Det skulle vara roligt att kunna gammalgrekiska så att man förstår vad det står, säger han när han sitter framför sin dator i källaren hemma i villan.
– Vi brukar skämta om att kanske ligger Aristoteles andra bok om komedi i vårt material. Vi vet att den omnämns i andra antika texter, men vi har aldrig återfunnit verket, säger James Brusuelas och påminner om boken ”Rosens namn” av Umberto Eco som blev film med Sean Connery i huvudrollen där Aristoteles förlorade verk har viktig del i handlingen.
Amatörer gör upptäckter
Mest ägnar sig Johan Valentin åt citizen science projekten Galaxy zoo och Milkyway project. Astronomer har samlat på sig extremt mycket bilder med sina teleskop och är nu beroende av hjälp utanför universitetens väggar. Amatörer har bidragit till ett flertal vetenskapliga upptäckter som också blivit publicerade i vanlig vetenskaplig ordning. En av de mest kända gjordes av den nederländska läraren Hanny van Arkel. Hon upptäckte en grön gasformation som ingen astronom tidigare hade observerat. Objektet kallas för Hannys voorwerp, översatt till svenska blir det Hannys grej.
– Det händer nästan varje gång att jag ser något nytt. Det är häftigt att tänka sig att man faktiskt får se helt nya bilder som ingen sett, säger Johan Valentin.
Se mer i Vetenskapens Värld ikväll 20.00, SVT2.