Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det går att förändra sina personlighetsdrag med en app Foto: Unsplash, Pnas

Oönskade personlighetsdrag kunde tränas bort med app

Uppdaterad
Publicerad

Det går att förändra vissa oönskade personlighetsdrag, enligt en ny studie. Och förändringen består i minst tre månader. 

Personlighetsdrag avgör i viss mån hur det går i livet när det gäller relationer, yrkesliv, välmående och hälsa. Så intresset för huruvida det går att ändra sina personlighetsdrag är stort. En ny studie visar att det är möjligt.  

I studien ingick 1500 vuxna deltagare som hade ett eller flera personlighetsdrag som de ville ändra. Forskarna använde sig av fem faktormodellen eller big five-teorin som utgår från fem personlighetsdrag; öppenhet, extraversion, neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet. De flesta av deltagarna ville bli mindre neurotiska, mer samvetsgranna och mer extroverta. 

Använde en app

Under tre månader fick deltagarna en psykologisk behandling som kunde utföras med hjälp av en app som heter PEACH, en förkortning för “personality coach”. Deltagarna fick verktyg som i dag vanligen förknippas med tekniker som används inom kognitiv beteendeterapi, KBT. Genom att använda metoder kring att sätta mål och sedan följa upp dessa så kan personerna nå ökad målmedvetenhet.  

Forskarnas slutsats var att gruppen som fick behandling via appen lyckades förändra sina beteenden enligt sina önskemål. Det gjorde däremot inte den grupp som stod på väntelistan för att delta i experimentet och därmed inte fick någon behandling. 

Olika sätt att se på personlighetsdrag

Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska institutet har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt personlighetsforskning. Han är inte förvånad över resultaten. 

– Det är bara en idé att personlighetsdrag är något stabilt. Empirin talar för att personlighetsdrag går att förändra. 

Petter Gustavsson berättar att det finns två olika skolor inom psykologin om hur forskare ser på personlighetsdrag. En del menar att personlighetsdrag är något inneboende och beständigt som är svårt att ändra, medan andra ser personlighetsdrag som färdigheter som kan övas upp. 

– Personlighetsdrag är ett komplicerat begrepp. Om man ser på personlighetsdrag som färdigheter så är det ju inte något kontroversiellt att säga att färdigheter skulle kunna förändras genom träning. Det är ju helt förväntat. 

Huvudsak unga som deltog

Den brist Petter Gustavsson kunde se i studien var att forskarna inte närmare granskade vad som konkret förändrades i personernas liv. Det var även en svaghet att det i huvudsak var unga vuxna som deltog. 

– Det finns en förändringspotential hos unga naturligt. Eftersom det finns en kontrollgrupp som inte förändras så kanske det inte spelar någon roll. Men för generaliserbarheten skulle man behöva göra det här på andra åldersgrupper också. 

Studien publicerades i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. 

Modellen använder fem personlighetsdrag hos människan. En person kan vara extremt högt eller lågt på den skalan, men de allra flesta ligger någonstans i mitten. 

Neurotisk: benägenhet för ångest, depressiva reaktioner, fientlighet och stresskänslighet. 

Extrovert: utåtriktning, sällskaplighet och självsäkerhet.

Öppen: intresse och mottaglighet för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag och nya idéer. 

Vänlig: tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja och medkänsla.

Samvetsgrann: noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningsamhet och plikttrohet. 

Källa: Psykologguiden

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer