Psykopater är överrepresenterade inom kriminalvården och begår ofta de grövsta brotten. Hittills har ingen behandling fungerat. Foto: SVT

Ny forskning: Psykopater reagerar inte på bestraffning

Publicerad

En ny studie tyder på att psykopaters hjärnor reagerar avvikande på bestraffningar och därför inte kan lära sig av dem. Forskarna bakom studien hoppas att deras resultat ska kunna ändra hur man ser på behandlingen av psykopater.

Psykopater särskiljer sig bland annat genom brist på empati, dålig impulskontroll och aggressivitet vilket leder till att de är överrepresenterade inom kriminalvården. Mellan 25 och 30 procent av alla långtidsdömda fångar (alltså fångar som dömts till minst fyra år) beräknas vara psykopater och det är också dessa som vanligtvis begår de allra grövsta brotten. Återfallsrisken är mycket hög och fängelsevistelser och andra straff verkar vara verkningslösa, liksom försök till rehabilitering. I dagsläget finns ingen effektiv behandling av psykopati och störningen behandlas över huvud taget inte inom psykiatrin. Forskare är överens om att det är ett problem som måste lösas.

– Det är jätteviktigt med forskning på det här området för det här är ett problem i samhället. Psykopater står för en stor del av vår brottslighet, de börjar tidigt och det leder till lidande för de inblandade. Det drar resurser från samhället och vi behöver hitta en lösning. Vi måste komma vidare i våra behandlingsmetoder, säger Märta Wallinius, psykolog och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö.

Tar inte till sig negativ feedback

I den nya studien som gjorts av forskare vid University of Montreal vill man reda ut varför psykopater svarar så dåligt på straffåtgärder och rehabiliteringsprogram. 50 män ingick i studien varav 12 var kriminella psykopater, 20 var icke-psykopatiska brottslingar och 18 var friska och icke-kriminella. De fick i uppgift att para ihop olika bilder med varandra och fick positiv och negativ feedback på sina ihop-parningar i form av avdrag eller tillägg av poäng. Samtidigt som de utförde uppgiften övervakades deras hjärnaktivitet med magnetröntgen. Man kunde då se att de områden i hjärnan som styr hur man reagerar på bestraffning och belöning visade avvikelser hos psykopaterna som inte heller ändrade sitt beteende för att undvika bestraffningarna i form av poängavdrag.

Psykopaters hjärnor visar avvikelser i både frontalloben som styr bland annat impulskontroll och planeringsförmåga, och i temporalloben som styr känslor. Man har också tidigare konstaterat att psykopater inte reagerar på bestraffning som de ofta upplevt från en tidig ålder och inte slutat med sitt beteende trots fängelsevistelser.

– Det är ett välkänt faktum och hänger nog ihop med att psykopater i utpräglad grad saknar rädsla, ångest och nedstämdhet, deras viktigaste affekt är aggressivitet. Negativ feedback ska för att fungera aktivera rädsla, skam och skuld vilket de saknar, säger Sten Levander, professor emeritus i psykiatri vid Lunds universitet.

Tidigare behandling fungerat som ”psykopatskola”

Resultaten av studien skulle kunna användas till att utforma ett rehabiliteringsprogram som anpassar sig efter psykopaters förutsättningar. Enligt forskarna bakom rapporten skulle det framför allt innebära att identifiera störningen vid en tidig ålder och sätta in åtgärder redan i barndomen för att förhindra att psykopatin utvecklas. När man nu hittat mekanismerna i hjärnan som ligger bakom psykopaters avvikande beteende kan man leta efter dem tidigt. Och att behandlingen måste ske tidigt i livet är psykopatforskare redan överens om.

– Mellan 60-talet och 80-tal började man försöka behandla psykopater med hjälp av empatiträning, då man insåg hur många de faktiskt är. Men de blev snarare sämre av den behandlingen, de återföll i brottslighet och begick ännu värre brott. Behandlingen fungerade som en sorts psykopatskola där de lärde sig bättre att låtsas känna till exempel ånger och kärlek. Man förstod då att empati inte kan tränas hos vuxna människor utan måste göras mycket tidigare, säger Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. 

Dagens behandling av psykopati bedrivs enbart inom kriminalvården och är inriktad på beteendemodifikation och mer specifikt brottsprevention. Men även den behandlingen har svaga resultat trots att den är både tidskrävande och kostsam vilket leder till att psykopater oftast exkluderas från behandling.

– Den stora utmaningen är att försöka hitta deras motivation till förändring. Psykoterapi kräver att man har patienten med sig, men hur motiverar man en person som inte fungerar på samma sätt och har samma känsloregister som andra? Man måste hitta en egoistisk drivkraft, kanske få dem att inse att de kan få ett bättre liv utanför anstalten, säger Katarina Howner, psykiatriker och forskare vid Karolinska Institutet.

Vill se resultatet upprepas 

Märta Wallinius riktar viss kritik mot studien och tycker att man inte helt kan uppskatta värdet i resultatet innan fler liknande studier genomförts med samma resultat.

– Jag skulle också vilja se om resultatet blir detsamma om man använder sig av belöningar som faktiskt betyder något för testpersonerna. Man har inte tagit hänsyn till psykopaters egoistiska natur, och de har ingen äkta vinning att få ut av att para ihop bilder i ett test, säger hon.

Studien publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer