Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Är det här resterna av vår sol om sex miljarder år? Spela klippet och se vad som händer när solen slocknar. Foto: Esa

Se forskarnas bilder av solens död

Uppdaterad
Publicerad

När vår sol dör sväller den först upp och blir en röd jättestjärna som kastar ut gas och stoft i den tomma rymden. Då bildas en enorm nebulosa. Ny forskning visar att planeten Jupiter kommer att vara med och påverka hur den här nebulosan ser ut. Spela videon för att se hur det går till.  

Planetariska nebulosor är som monument över döda solliknande stjärnor. De kan se väldigt olika ut. En del är färgrika och har spektakulära mönster medan andra är betydligt enklare. Men hur bildas de?

–  Astronomer har länge undrat hur en stjärna som är lika rund som en biljardboll kan skapa ett sådant här komplext utseende, säger Leen Decin, astrofysiker vid KU Leuven universitetet i Belgien.

Tolv röda jättar

Nu har hon tillsammans med ett internationellt forskarteam observerat stjärnvindarna i tolv röda jättar med Almateleskopet i Chile.

– Alla våra observationer av de planetariska nebulosorna kan förklaras med att de döende stjärnorna har en eller flera kompanjoner, säger Leen Decin.

Kompanjonen kan vara ytterligare en stjärna som ingår i samma stjärnsystem som den döende stjärnan. Det kan också vara en stor planet. 

Plöjer upp spår

När kompanjonen snurrar runt den röda jättestjärnan plöjer den upp spår i stjärnvindarna som består av gas och stoft. Det kan förklara hur planetariska nebulosor kan få så oregelbundna och säregna utseenden. Det är inristade minnen av solsystemets överlevande stjärnor och planeter, som en inskription på en gravsten.

Forskningen är publicerad i veckans Science.

Om fem miljarder år

Leen Decin har också gjort simuleringar av hur vår egen sols planetariska nebulosa kommer att se ut om sex miljarder år.

 – Olyckligtvis kommer vår egen jord uppslukas av solen när den blir en röd jättestjärna. Men Jupiter överlever och kommer att skapa ett svagt spiralmönster i den röda jättens stjärnvind.

Vit dvärg

Vår döende sol fortsätter att kasta ut gasslöjor ända tills en hård kärna av kol och syre återstår. Den har då blivit en död vit dvärg som sakta svalnar. Den planetariska nebulosan kommer att expandera ut i rymden och till slut lösas upp.

– De planetariska nebulosorna är kortlivade och existerar bara runt 10 000 år, säger Hans Olofsson, astrofysiker vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Stjärnvindar

Han anser att det finns mycket mer att undersöka för att helt och hållet förstå hur stjärnans kompanjoner skapar de planetariska nebulosornas komplexa mönster.

– Det är en intressant studie med mycket ny information om röda jättars stjärnvindar. Men bildar alla röda jättar sådana här höljen? Det vet vi inte, säger Hans Olofsson.

Fakta: solens livscykel

Visa

Vår sol bildades ur ett gas- och stoftmoln för ungefär 4,5 miljarder år sen.

Nu är solen en gul stjärna i sina bästa dagar som förbränner väte.

Men i takt med att bränslet (väte och helium) tar slut kommer den att svälla upp och om fem miljarder år är solen 200 gånger större än vad den är idag. Solen kommer då att ha slukat de inre planeterna, och även jorden.

Stora mängder gas och stoft slits bort från solen. Kvar blir en hård kärna av kol och syre och kallas då för en vit dvärg. Den svalnar långsamt.

Om sex miljarder år bildas en planetarisk nebulosa runt den vita dvärgen. Men den är kortlivad och varar bara i 10 000 år.

 Källa: Hans Olofsson, Chalmers tekniska högskola

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer